– hur kan man som kristen tänka om det?

Nya fall av dödligt polisvåld ledde till starka protester i USA och över hela världen i somras. Under mottot ”Black lives matter” skedde demonstrationer även i Sverige. Det har dock rått delade meningar kring demonstrationerna. Hur kan man som kristen förhålla sig till detta?

Rörelsen Black Lives Matter (BLM) startade 2013 efter en friande dom i fallet där Trayvon Martin, en afro-amerikansk ung man, sköts i Florida. I år är det fallen med Breonna Taylor, George Floyd och Jacob Blake som på nytt har mobiliserat rörelsen. BLM är numera en omfattande global rörelse med en svensk gren, som dock är helt fristående. 

Rasism och kristen tro

Rasism är oförenligt med kristen tro. Gud skapade en enda mänsklighet och Guds plan inkluderar alla folkslag som förenas i kärlek till honom och varandra. Rasism är en förnekelse av Guds ord som säger att alla människor är skapade till Guds avbild, med värde och värdighet oavsett hudfärg, etnicitet, kultur eller andra skiljelinjer vi kan tänka oss. Guds ord uppmanar oss gång på gång att vara rättvisa och nämner särskilt främlingen som en grupp värd vår omsorg.

Tveksamheter

Ändå är inte alla kristna överentusiastiska över BLM och den antirasistiska kampen. Varför? Ett skäl är att en del demonstrationer urartat i upplopp med våld och skadegörelse.

Guds ord uppmanar oss gång på gång att vara rättvisa och nämner särskilt främlingen som en grupp värd vår omsorg

Ett annat skäl är att man inte köper ”hela paketet”, det vill säga sådant som inte nödvändigtvis är en del av kampen mot rasism men som BLM har kommit att inkludera: normkritik, drog-liberalism, HBTQ-aktivism och så vidare. Sedan har vi utmaningen i att förhålla sig till en rörelse som huvudsakligen är amerikansk. Det finns viktiga skillnader mellan USA och Sverige och våra respektive poliskårers arbetssätt.

Fyra saker att tänka på

Allt detta gör det svårt att navigera i frågan. Här följer trots allt några tankar:

  1. Vi bör skilja på BLM:s centrala agenda och de som tillfälligt ansluter sig och tar tillfället i akt att slåss. BLM är en vid och löst sammansatt rörelse. Vid demonstrationen i Göteborg i juni var både arrangörer och polis överens om att det fanns en fredlig demonstration som utgjorde kärnan och en annan, våldsam grupp som vandaliserade. Vi kan bejaka ropet på rättvisa och jämlikhet utan att legitimera våld.
  2. Vi bör inte kräva att vi är 100 % överens för att samarbeta med eller vara positiva till rörelser och organisationer för förändring. Få av oss håller till 100 % med om allt det som partierna vi röstar på står för och vi kräver inte att våra folkvalda ska ha en kristen tro och livsåskådning för att kunna representera oss. På samma sätt bör vi kunna skilja mellan kampen mot rasism och andra politiska inslag i BLM. I praktiken kommer kristna dra olika gränser vad gäller om och hur man deltar i eller ställer sig bakom olika aktioner och symbolhandlingar. Det är rimligt, och var och en måste lyssna till sitt eget samvete.
  3. Vi behöver lyssna till individers erfarenheter och till ropen om rättvisa. USA och Sveriges historia och nutid skiljer sig markant åt vad gäller minoriteter och poliskårernas arbetssätt. Det betyder dock inte att svenskar är fria från rasismens individuella och kollektiva uttryck. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) rapporterar att 70 % av alla hatbrott 2018 hade rasistiska motiv. Vetenskapsrådets sammanställning av forskning på arbetsmarknaden konstaterar att personer som på grund av namn eller utseende uppfattas vara födda i Afrika eller Mellanöstern har svårare att få arbete och får sämre lön. Också i Sverige behöver rasism synliggöras och bekämpas.
  4. Som kristna kan vi bidra till ett mer konstruktivt sätt att bemöta rasism, främlingsfientlighet och fördomar. Att dela upp befolkningen i ”rasister” (onda) och ”icke-rasister” (goda) riskerar att förblinda oss. I stället  tror vi ju att synden drabbar oss alla och på alla livets områden. Men Jesus har tagit hand om vår skuld och vår skam. Istället för att försvara oss eller bevisa vår godhet kan vi kristna vara föredömen i ödmjukhet och kärlek.
Foto: Unsplash.com
Daniel Ringdahl Martin Helgesson
Martin Helgesson - Stockholm Daniel Ringdahl - Stockholm
DELA
Föregående artikelEtt bättre Halloweenparty
Nästa artikelAndliga väsen, demoner och lögnens fader