I somras antogs en mycket debatterad lag som medför att vissa asylsökande som fått avslag ändå får stanna och läsa klart gymnasiet. De får dock inget stöd till bostad och försörjning, vilket nu riskerar att medföra att dessa ungdomar blir bostadslösa.

I Gamla testamentet presenterar sig Gud som försvararen av den faderlöse, fattige, invandraren och änkan (3 Mos 19:34, 5 Mos 10:18). Gud är rättsinstansen som den utsatte kan vända sig till när den mänskliga rättvisan sviker. Men ibland är det inte lätt att avgöra vad som rätt och rättvist att göra. Ett aktuellt ärende är den nya Gymnasielagen.

Stopp …

Sverige tog emot många ensamkommande unga i flyktingvågen 2015. När asylreglerna skärptes för ett par år sedan fick många av dessa besked om utvisning. Senhösten 2017 enades Miljöpartiet och Socialdemokraterna om en lag som innebar att ensamkommande, som sökt asyl i Sverige före den 25 november 2015 men fått avslag, ändå skulle kunna få uppehållstillstånd för att avsluta gymnasiestudierna. Detta trots att de hade blivit vuxna under väntetiden och även om de inte har kunnat styrka sin identitet. Förslaget fick stöd från Vänsterpartiet och Centerpartiet och trädde i kraft den förste juli.

… men ändå inte

Lagen fick hård kritik från tunga rättsinstanser – migrationsdomstolarna i Malmö och Stockholm ville inte tillämpa lagen eftersom de menade att den var för dålig – och lagen sattes på paus i somras. En dom i Migrationsöverdomstolen den 25 september gav dock lagen grönt ljus och den ska nu tillämpas. När ansökningstiden gick ut den 30 september, hade det kommit in 10 577 ansökningar.

För och emot

Många svenskar har starka åsikter i frågan. De som är för lagen menar bland annat att Sverige har en moralisk plikt att hjälpa unga människor att skapa sig en bättre framtid, och att rätten till utbildning är grundläggande. De som är emot lagen pekar bland annat på det problematiska i att ge asyl till människor som inte kan styrka sin identitet, och på det faktum att de unga redan har fått avslag på sin asylansökan.

De som nu får uppehållstillstånd får inte hjälp med boende och försörjning på samma sätt som en person med asylrätt. Därför har det skrivits en hel del i tidningar om unga vuxna som är hemlösa, saknar pengar till mat och kläder, och riskerar att dras in i missbruk och kriminalitet. Den psykiska ohälsan bland dessa unga är stor, eftersom de har levt i ovisshet om sin livssituation sedan hösten 2015, och från hela Sverige kommer rapporter om ungdomar som tar livet av sig.

Ovisshet och osäkerhet

Hur kan man egentligen som kristen tänka kring detta? Det första man kan säga är att det är obarmhärtigt att låta människor sväva i ovisshet om huruvida de får stanna i landet eller inte. Gud är de svagas beskyddare och ser hur de unga lider av stelbenta svenska myndigheter.

Det andra man kan säga är att det är oanständigt att låta (unga) människor bo på gatan – särskilt vintertid – och utan pengar till mat eller kläder. Det leder i sin tur över till frågan om hur man ska hitta boende till dem som omfattas av Gymnasielagen. Den frågan kan besvaras med att staten bör ha ett långtgående ansvar för att omhänderta de människor som beviljas uppehållstillstånd.

Individperspektiv

I båda dessa fallen – psykisk ohälsa samt hemlöshet och fattigdom – kan vanliga kristna göra stor skillnad. Det är fullt möjligt att engagera sig genom exempelvis Röda Korset och vara till stöd för dessa unga. Andra sätt att hjälpa är att agera god man eller att på andra sätt hjälpa enskilda ungdomar i kontakten med myndigheter. Genom sådan kontakt kan man också hjälpa ungdomar att finna sig till rätta med livet i Sverige.

Oavsett vad man som kristen anser är rätt på samhällsnivå är vi kallade att älska främlingen som kommer i vår väg

Samhällsperspektiv

Samtidigt finns det skäl att på samhällsnivå fundera över konsekvenserna av Gymnasielagen. Som kristen har jag också en skyldighet att se till hela samhällets bästa. Vi bör reflektera över om det är rätt att ge människor uppehållstillstånd trots att de tidigare har fått avslag på sin asylansökan; eller vilka skyldigheter samhället har mot dem som redan finns i den svenska skolan och behöver stöd, men som nu riskerar att bli av med stödet på grund av att stödet går till unga ensamkommande, och så vidare.

Älska främlingen

Frågorna är många och inte enkla att besvara, men oavsett vad man som kristen anser är rätt på samhällsnivå (det vill säga om lagen är rätt utformad), är vi kallade att älska främlingen som kommer i vår väg och att inte avvisa denne med hänvisning till att han eller hon inte är som vi.