Hur kan man som kristen tänka om det?

Det finns ett hot som är potentiellt större än terrorism och världskrig – klimathotet. Världens förmåga att hantera den globala uppvärmningen kommer att påverka hela planetens framtid.

Klimatkonferensen i Paris

FN:s klimatkonferens i Paris samlade nyligen närmare 200 medlemsländer för att komma överens om ett bindande avtal för att hålla den globala uppvärmningen under 2°C. Genom vår nuvarande livsstil ökar jordens medeltemperatur så att det redan i vår livstid kommer att nå allvarliga och skadliga nivåer om ingenting görs.

“Det är varje kristens uppgift att förvalta jorden så att Jesus vid sin ankomst kan kalla oss för goda och trogna tjänare.”

Konferensen var inte avslutad vid Insidans pressläggning men hur man som kristen ska förhålla sig till klimathotet är en viktig fråga.

Förvaltare – inte förbrukare

Bibeln talar inte uttryckligen om klimatfrågor, men kan ändå ge oss vägledning. När Gud skapade människan satte han henne till att bruka, vårda och förvalta skapelsen (1 Mosebok 1:26–28). Det betyder att människan inte kan göra vad hon vill, utan att hon ska bruka jorden i enlighet med Guds vilja. Människan skapades kreativ och har därför, genom historien, utvecklat samhällen som har förändrat hennes levnadsstandard. Teknologi och vetenskap har hjälpt oss att leva längre och bota fler sjukdomar, och därför har jordens befolkning fyrdubblats från år 1900 och till idag samtidigt som världsfattigdomen har sjunkit drastiskt. Men när så många människor ska använda gammal teknik, blir konsekvensen att vi förbrukar jordens resurser på ett ohållbart sätt.

Frälsningen är inte bara andlig

Bibeln talar om att synden inte bara har förslavat människan utan också skapelsen. Den suckar och våndas och väntar på sin förlossning (Romarbrevet 8:18–25). Befrielsen kommer när Jesus återvänder och skapar allting nytt. Vissa menar att vår hantering av jorden inte spelar någon roll – ”den ska ju ändå skapas ny” – men det är en vantolkning av Bibeln. Få uttrycker sig på det sättet men många lever så. Skapelseuppdraget i Första Mosebok gäller fortfarande, och det är varje kristens uppgift att förvalta jorden så att Jesus vid sin ankomst kan kalla oss för goda och trogna tjänare.

Bibeln talar nämligen om att vårt förvaltarskap kommer att tas upp i domen (se t.ex. Matteus 25:14–30). Vår frälsning kommer att avgöras av vår tro på Jesus men vår livsstil kommer inte att vara oväsentlig. Det är tydligt eftersom de som fått lida ska få tröst och de som visat trohet kommer få heder och desto mer att förvalta. En livsstil som riskerar att öka de fattigas lidande är alltså en dålig förberedelse inför den nya jorden.

Bakåt eller framåt?

Det går inte att ställa om klockan och leva som före den industriella revolutionen. Det är inte möjligt att alla ska odla sin egen mat och att sluta använda motorer.. Istället handlade miljökonferensen i Paris om att arbeta på två fronter samtidigt. Världens länder måste minska sina utsläpp av växthusgaser genom förändrade vanor, men också genom att utveckla ny smart teknik. Västvärlden har byggt sina samhällen på gammal teknik och måste finna vägar att göra den tekniken klimatsmart. Utvecklingsländerna har andra möjligheter att redan från början bygga sina samhällen på grön teknik, och måste ges förutsättningar för att göra det. Om man kan finna lösningar på dessa problem finns det möjlighet att upprätthålla en hög levnadsstandard och högt välstånd, låta fler få del av detta, och samtidigt förvalta skapelsen ansvarsfullt.

Ditt och mitt val

Idag kan vi göra goda val som inte existerade för bara fem år sedan och dessa val görs av oss var och en, såväl enkla samhällsmedborgare som höga politiker. Det är avgörande att vi beslutar oss för att göra goda val i vardagen – vad du gör spelar roll! Jesus älskar oss så högt att han har dött i vårt ställe för att kunna skapa oss nya, utan synd och död, och ge oss en hoppfull framtid. Vi får samarbeta med honom för att i jordens sista tid inte förstöra utan förbereda den värld där vi ska få leva med honom för alltid.

Faktaruta

Vad? På FN:s Konferens om miljö och utveckling 1992, kom ca 170 länder överens om en plan för att minska utsläppet av växthusgaser. Avtalet trädde i kraft 1994, och 1995 hölls den första klimatkonferensen i Berlin. Då antogs Kyotoprotokollet där parterna förband sig att minska sina utsläpp av växthusgaser för att reducera den globala uppvärmningen.

Hur? Klimatkonferensen i Le Bourget, utanför Paris (COP21), är den 21:a konferensen sedan 1995, och den 30 november till 11 december samlas delegater från nästan 200 medlemsländer för att försöka komma överens om ett juridiskt bindande avtal vars mål är att hålla den globala uppvärmningen under 2°C.

Varför? Människan och klimatet lever i nära förbindelse med varandra, och människan påverkar klimatet. Det går inte att byta planet när den här är förbrukad, utan vi måste göra vad vi kan för att jorden ska vara beboelig för framtida generationer.

Foto: pixabay.com
Daniel Engelbrekt och Daniel Ringdahl
Daniel Engelbrekt är lärare vid Strandhems bibel- och lärjungaskola i Örkelljunga. Daniel Ringdahl är gymnasielärare samt predikant i Roseniuskyrkan i Stockholm. Tillsammans utgör de Aktuellt-redaktionen som i varje nummer tar upp och belyser aktuella ämnen.
DELA
Föregående artikelFängelsestraff för gudstjänstbesök
Nästa artikelNär allting rasar