Julhandeln förväntas slå rekord igen enligt Handelns utredningsinstitut. Vi beräknas spendera närmare 80 miljarder under december månad. Vad gör sådan här köphets med oss? Vad bör kristna tänka på när det kommer till köphysteri?

Jag fiskar upp ett reklamblad ur postlådan. ”Visste du att Singles day är världens största shoppingdag?” – Nej, ärligt talat så visste jag inte det. Frågan är bara vilket slags argument det är för att jag ska köpa ny elektronik?

Köp. Köp. KÖP!

Tiden mellan november och årsskiftet har de senaste åren utvecklats till en enda lång shoppingtid. Först ut är nykomlingen Singles day (11 november), tätt följd av Black Friday som numera vuxit till Black week med efterföljande Cyber Monday. Dessa dagar är startskottet på julhandeln som i sin tur övergår i mellandagsrean, som numera inte sällan börjar redan på juldagen.

Men det där med miljö?

Samtidigt uppstår motreaktioner och alternativa dagar utlyses (till exempel White Monday). En av de tyngre rösterna som höjts är Naturskyddsföreningen, vars invändningar är representativa för kritiken: överkonsumtionen tär på jordens resurser. Som ett tecken i tiden är årets julklapp återvunna kläder.

Utifrån en kristen förståelse av skapelsen och vårt ansvar för den är det naturligt att instämma: vi får inte behandla den jord som är Guds (Ps 24:1) som om den vore vår egen.

77,9

Så många miljarder spenderades under förra årets julhandel i Sverige.

Vart tog etiken vägen?

Men det finns dessutom andra, och minst lika viktiga, frågor att ställa som rör konsumtionsmönstren. Hur inverkar köphysterin på vår förmåga att leva ett gott liv? Visst kan konsumtion leda till ett bekvämt liv, men vart tar dygder som måttfullhet, tålamod och flitighet vägen när vi vill ha mera snabbare och betala senare? Och vart tar tacksamheten vägen? Här behövs alltså en etik om vilka karaktärsdrag vi behöver för att kunna leva ett gott liv (en “dygdetik”) och inte bara en etik som utgår från konsekvenserna av våra handlingar (en “konsekvensetik”). Men det behövs mer än etik. Som kristen har jag skäl att ifrågasätta mitt hjärta: varför finns detta behov i mig och vad är det som driver det?

Shoppingen kommer aldrig att fylla vår djupaste längtan efter bekräftelse, värdighet, acceptans eller mening

Livets ljus – 65” LED-TV

Är det en slump att dessa konsumtionshögtider infaller under årets mörkaste tid? Under denna del av året känner sig många tröttare, mer nedstämda, mer isolerade. Vem kan då säga att vi inte är värda att unna oss något? Men överkonsumtion bygger inte på behov utan på en känsla av besvikelse och hopp om frälsning från uttråkning och utanförskap.

Snart kommer vi åter att läsa de uråldriga orden: Det folk som vandrar i mörkret ska se ett stort ljus (Jes 9:2). Orden handlar inte om vinterdepression utan om en större kamp mellan mörker och ljus. Likväl skapar de resonans i alla människors längtan efter något att hoppas på. Vi borde inte förvånas över att en minskande tro på honom som är världens ljus sammanfaller med ett sökande efter andra vägar ut ur mörkret. Om vi dagligen möter budskap i tidningen eller mobilen, på radion eller podden, på TV eller YouTube att det stora ljuset vi behöver är en 65″ LED-TV kommer vi sannolikt att börja tro det, åtminstone lite grann.

Shopping fyller inte längtan

Kristna har skäl att bejaka den goda skapelsen och finna glädje i materiella föremål som underlättar och förskönar vår tillvaro. Men shoppingen kommer aldrig att fylla vår djupaste längtan efter bekräftelse, värdighet, acceptans eller mening. Det kan bara Jesus göra.

Foto: unsplash.com
Daniel Ringdahl Martin Helgesson
Martin Helgesson - Stockholm Daniel Ringdahl - Stockholm
DELA
Föregående artikelÄnda in i kaklet
Nästa artikelRäkna med Gud!