Hur kan man som kristen tänka om det?

Det är ”mellofeber” i Sverige – eller så säger åtminstone reklamen att det är. Än en gång ska Eurovision hållas i Sverige och än en gång påminns vi om vilken stor musiknation Sverige är. Det kan vi vara stolta över. Men hur kan jag som kristen förhålla mig till detta?

Det finns knappast något större kulturarrangemang i Sverige än Melodifestivalen, men vad är det som gör att vi svenskar blivit så förälskade – och vad händer med oss när vi rycks med? En kristen bör möta allting i livet med utgångspunkt i Guds goda vilja för våra liv. Vi vet om att Gud älskar musik och poesi. Han är alla toners skapare. Delar av Bibeln är skriven för att uttryckas musikaliskt och poesin i Bibeln uttrycker ofta djup kärlek – kärlek mellan människor men också kärlek mellan Gud och skapelsen. Lovsången och kärleksuttrycken på den nyskapade jorden kommer att överglänsa alla melodifestivaler.

Två synsätt

Som allt annat i skapelsen kan dock musiken användas också i den Ondes tjänst. Det kan ske på olika sätt – till exempel genom nedbrytande ideal och hyllningar i texterna, för att göda vårt ego, eller för att upphöja artister till idoler. När musiken ges detta utrymme tar vår själ och vår gudsrelation skada. Därför kan man se på Melodifestivalen och Eurovision på åtminstone två sätt:

Kreativitet kommer från Gud

Å ena sidan: musikalitet, poesi, dans, kostymer och scenografi är härligt. Det är kreativa uttryck som människor mår bra av att både se och ägna sig åt. Det stimulerar vår fantasi och njutningsförmåga på ett sätt som bevisligen hjälper oss att klara livets utmaningar bättre även på andra plan. Tänk till exempel på kung Saul som fick sin sjukdom lindrad av Davids harpospel. Detta ska vi gärna uppmuntra och utveckla i den kristna gemenskapen. Dessutom binder musiken oss samman och skapar gemenskap.

Vi måste fråga oss vad Melodifestivalen, och liknande arrangemang, gör med vår själ.

Fel fokus

Å andra sidan måste vi fråga oss vad Melodifestivalen, och liknande arrangemang, gör med vår själ. Vad händer i mig när numren har större fokus på sexuell laddning än musikalitet? Vad händer när beskrivningarna av kärlek snarare uttrycker ohämmad åtrå att genast tillfredsställa än överlåten kärlek? Egentligen längtar vi efter varm och intim trohet med hänsynstagande i relationer men dras lätt med i helt andra ideal. Eller ta frågan om synen på oss själva: är det sant att vi är ”heroes of our time”? Det är ett ganska självförhärligande påstående – om det inte är så att vi faktiskt är osjälviska, gästfria och modiga människor som vågar gå emot majoritetskulturen och avstå stora delar av vårt överflöd för att skänka pengarna till Etiopiens svältande. Har vi rätt när vi utnämner oss till hjältar eller bedrar vi oss själva?

Kritisk synsätt

Man får lov att kritiskt granska kulturlivet. Störst risk att vilseledas far nämligen den som inte inser att det finns krafter som vill dra oss bort från Herren Jesus. Aposteln Paulus uppmanar oss: Låt oss leva värdigt, som på dagen, inte med vilda fester och fylleri, inte med otukt och orgier, inte med strid och avund. Nej, iklä er Herren Jesus Kristus och ha inte en sådan omsorg om kroppen att begären väcks till liv. (Rom 13:13-14.)

Mello som evangelisationsmetod

Det finns ingen anledning att dra hela Melodifestivalen och Eurovision över en kam och säga att det enbart tillhör en snedvriden kultur. Nej, gåvorna som används kommer ju från Gud! Vi kan ta tillbaka det som Gud är skapare till, men som missbrukas! Den som gillar och lär sig stilen från Melodifestivalen kan ett språk som flera miljoner svenskar lyssnar till. Tänk vilket evangelisationsmedel att använda på ett sätt som beskriver Guds kärlek till oss människor. Kanske har du den gåvan? Använd den då till Guds ära, och låt den komma det melloälskande svenska folket till del!