Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er. (Joh. 15:16)

När jag gick i grundskolan var jag helt utstött. Jag hade social fobi och ständig ångest och de flesta, inklusive jag själv, förstod mig inte. Jag hade svårt att kommunicera, var deprimerad och otroligt ensam. Det var svårt att vara jag. Kanske känner du igen dig?

Tillbaka i skolan efter ett sommarlov började plötsligt en person att hänga med mig. Liksom, den här personen hade bara bestämt sig för att jag var hans vän och han brydde sig inte ett dugg om att han blev sedd som en idiot för det av de andra. Han umgicks med mig, han tyckte om mitt sällskap och han respekterade mig. Han visade att han var min vän och att han var stolt över det. Han valde mig. När jag tänker tillbaka på det här så inser jag att han faktiskt älskade mig. Inte romantiskt, utan som en nära vän. Vänskapen från den killen förändrade mig för alltid. Jag var inte ensam mer. Ångesten smälte bort. Att bli vald av någon annan är stort och sedan dess vill också jag vara en person som är andra människors vän, särskilt de som är ensamma och verkligen behöver en vän.

Vänskapen från den killen förändrade mig för alltid.

Den där killen jag berättade om, han som valde att vara min vän, han heter Jesus. Han är på riktigt och han har också valt just dig till att vara hans vän. Oavsett hur du har det – och oavsett om du väljer honom eller inte – väljer Jesus dig varje dag och kommer att vara med dig varenda stund på vägen genom livet. Han kommer att ge dig ett liv som är värt att leva – ett liv i gemenskap med honom. När du känner dig liten och ensam, kom ihåg att du har fått vänskapen med Jesus för att han faktiskt har valt att vara din vän, för att han älskar dig.

Bön

Jesus, tack för att du har valt mig och för att du alltid vill vara min vän. Amen.

 

Känn ingen oroTeresa av Avila, Jacques Berthier

Känn ingen oro, känn ingen ängslan.
Den som har Gud kan ingenting sakna.
Känn ingen oro, känn ingen ängslan.
Gud, din Gud, bär allt.

Foto: FreeImages.com/Sias van Schalkwyk
DELA
Föregående artikelSara saknade kyrkan
Nästa artikelGud hade en plan