Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte sitter kvar på vinstocken, kan inte heller ni göra det om ni inte är kvar i mig – Joh 15:4.

Tänk vad stort att vara älskad av Gud – hela världens skapare! Och tänk vad fantastiskt att Gud älskar oss för dem vi är! Inför honom kan vi lägga undan våra prestationer, för hans kärlek till oss sträcker sig långt utöver det vi gör. Hur tryggt är det då inte att ha sin identitet i honom?!

Han vill att vi förblir i honom och låter vår identitet vara i honom. Först då kan vi bära den frukt som består.

Åtminstone jag upplever att vi lever i en tid där många kämpar med just identiteten. ”Vem är jag och varför är jag?” är frågor vi ofta ställer oss själva. I kampen om att ta reda på detta är det inte ovanligt att tro att det vi gör påverkar vilka vi är och om vi är älskade eller inte. Utifrån vad vi presterar skapar vår omgivning en uppfattning om oss, och genast får vi den ena eller andra stämpeln. Många av oss strävar efter att bli något och vi vill förverkliga oss själva. Samhället lär oss nämligen att det är först då som vi kan må bra och bli lyckliga. Så kämpar vi för att skapa oss en identitet.

Vi är Guds älskade barn! Det finns inget som kan ändra på det.

 

Vår möda är dock helt i onödan. För inget vi gör kommer på lång sikt att bidra till att vi blir mer älskade eller mer lyckliga eller mer fyllda av frid. Snarare tvärtom. Ganska snart tror jag att vi i stället känner oss tomma inombords. Att hålla uppe en fasad är inte enkelt. Det vi dessutom så ofta missar under upptäcktsfärden på vår identitet är vad vi redan är. Vi har glömt att vi är Guds älskade barn. Vi är Guds älskade barn! Det finns inget som kan ändra på det. Ändå tvivlar vi så ofta på vårt värde, vi glömmer vilka vi verkligen är.

Bön

Herre, tack för din kärlek till oss! Tack för att vi får vara dina älskade barn. Vi ber om hjälp att ha vår trygghet i dig och kunna utstråla dig i vardagen. Bevara oss nära ditt hjärta. Amen

Sång

”Not because of who I am, but because of what you’ve done. Not because of what I’ve done, but because of who you are.” Who Am I, Casting Crowns

Som den Disneynörd jag anser mig vara kan jag inte annat än att referera till alla tiders klassiker, nämligen Lejonkungen. I ett möte med sin son säger Mufasa: ”Du har glömt vem du är och på så vis också glömt mig.” Han fortsätter: ”Glöm inte vem du är. Glöm inte.” Tänk dig att det är Gud som talar detta – och han säger det till just dig. Vi har lätt för att glömma vilka vi är och vilken stor kärlek Gud har för oss, vilket i sin tur bidrar till att vi även glömmer honom som har skapat oss. Men Gud säger ”Glöm inte!” Han som inte glömmer oss och som lovat att vara med oss alla dagar – han vill att vi förblir i honom och låter vår identitet vara i honom. Inte bara för vår egen skull, utan även för andras. Först då vi är i Gud kan vi bära den frukt som består. Först då kan vi ge vidare den kärlek som Gud älskar oss med – den verkliga kärleken.

 

 

 

Foto: Aidan Meyer
DELA
Föregående artikelJesus – din personlige tränare
Nästa artikelHösten är äntligen här!