Vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i er och som ni har fått av Gud (1 Kor 6:19).

Tänk dig ett tempel. Har du varit i ett någon gång? När jag var i Thailand besökte jag ett buddhistiskt tempel som var vackert glänsande av guld och ädelstenar. Människorna där visar vördnad och respekt för templet. Ett tempel är en praktfull byggnad byggd åt en Gud, en helig plats. Det är en byggnad avsedd för bön och tillbedjan av den Högste. Jesus besökte själv templet i Jerusalem, han tillbad Gud och undervisade där. Det var en helig plats. Det var Guds hus, där hade han valt att bo.

Tack vare den helige Ande kan Gud vara med oss, och han väljer till och med att bo i oss.

År 70 rev romarna det judiska templet i Jerusalem. Men vi kristna behöver inte oroa oss för det, eftersom Gud genom sin helige Ande bor i oss. Människan har inte lyckats ta sig tillbaka till Gud på egen hand. Därför sände Gud Fadern sin son Jesus till världen som människa. När Jesus dog och uppstod, då gjorde han det omöjliga möjligt. Då vann han över döden. Den första pingsten då Anden föll över lärjungarna, då fick vi full täckning igen, alltid 100 % uppkopplad mot Gud. Tack vare den helige Ande kan Gud vara med oss och han väljer till och med att bo i oss.

Till och med de gånger då du inte kan eller orkar be, då kan du veta, att bönen ändå pågår.

Om din kropp är det nya templet, som du alltid har med dig, vad innebär då det? Jo min vän, Gud bor i dig. För att han vill det. Din kropp är en helig plats, en värdig boning för Den Högste. Gud har själv skapat och designat sitt tempel, din kropp. Ta hand om och vårda detta tempel, för då vårdar du också platsen där Gud bor. Allra längst inuti dig finns ett rum, ”det allra heligaste”. Där inne sitter den helige Ande och ropar på Fadern: ”Pappa, pappa, du är störst och bäst!” (fritt översatt ur Gal 4:6). Enligt Bibeln pågår alltid en bön från ditt innersta, som når ända till Guds innersta. Är det inte fantastiskt? Vad innebär detta? Jo, att du kan stämma in i denna ständigt pågående bön, fylld av glädje, tacksamhet, sorg eller hur du nu har det. Och till och med de gånger då du inte kan eller orkar be, då kan du veta, att bönen ändå pågår.

Bön
Oj Jesus, är det verkligen så? Har du verkligen tänkt att min kropp ska vara ett tempel för dig? Då måste det betyda att du tycker att min kropp är vacker, vackrare än guld och ädelstenar. Och du har gjort så många människor, så många kroppar, tempel, att bo i! Jag ber dig, hjälp mig att våga se på mig själv som en sådan vacker skapelse som du tycker att jag är. Hjälp mig att göra det som är bra för min kropp. Jag skulle också gärna vilja stämma in i den där inre lovsången som jag har hört talas om. Någon gång har jag nog hört, eller känt, eller anat, att du bor i mig och att du är närmare mig än någon annan. Jag förstår inte hur du kan bo i mig, men det verkar underbart, och jag skulle vilja att du påminner mig om det ofta.

Sång:
Kristus är framför mig, bakom mig, över mig och under mig,
Gud du är med mig, i mig, runt omkring, du bor i mig.

S:T PATRICKS BÖN – tonsatt och arrangerad av Erik Tilling

Foto: Aidan Meyer
DELA
Föregående artikelVad ska Gud med kroppen till?
Nästa artikelInnan det frusna smälter