Men jag är alltid hos dig, du håller mig i min högra hand. Du leder mig med ditt råd och tar sedan emot mig med ära. Vem har jag i himlen utom dig! När jag har dig frågar jag inte efter något på jorden. Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt. Ps 73:23-26

Du håller mig i min högra hand – vilket fantastiskt uttalande och löfte. Tänk att vi får gå genom livet ledda av Gud, med vår hand i hans. Tänk att han och du är så intimt ihopkopplade. Det är så det ska vara och det är så nära Gud vill vara dig!

Sommaren 2011 åkte jag alldeles ensam till USA. Jag gav mig ut på ett äventyr som jag hade längtat efter väldigt länge. Där skulle jag stanna i över 10 månader och bygga upp ett nytt liv med ny familj, vänner och vanor. Jag skulle testa på den amerikanska kulturen. Den hösten var nog en av de värsta tidpunkterna i mitt liv. Jag har aldrig någonsin haft så mycket ångest som jag hade då. Jag vaknade varje morgon i 40 dagar av magont och en klump i magen. Faktorerna var många och historien komplicerad men faktum är att det då kändes som om min själ tynade bort.

Allt är givet av Gud

Hemma i Sverige ansåg jag mig vara stark och självsäker. Det som jag fick möta i USA fick mig att inse att allting som gjorde mig stark inte var min egen förtjänst utan det var allt det fantastiska som Gud hade gett mig: mina vänner, min familj, mina egenskaper, mina pengar. Allting var givet av Gud. Och jag som trodde att jag förtjänat det i egen kraft.

Bön

Herre, ge oss en längtan efter dig och din kärlek. Hjälp oss att våga ta din hand och lita på dig. Släpp oss aldrig. Tack för att du är kvar när allting annat faller omkring oss. Tack för att du är en fast klippa som aldrig rubbas.

 

Sång Svensk text: Clas Vårdstedt titel: Herre, Du min klippa

Herre Du min klippa min eviga ro, endast på Dig vill jag bygga mitt bo. Allting jag uppgav och allting jag vann, när jag min frälsning i Gudsordet fann.

 

Det udda är att jag aldrig känt mig så nära Gud som då. Det var han och jag mot världen. Jag kände hans kärlek pulsera genom min kropp och det jag längtade efter mest på morgonen var att få läsa Bibeln och be till honom. Ibland var det gråtandes, ibland tyst och ibland med stora förhoppningar. Om jag hade varit utan Gud i denna stund vet jag inte vad jag hade gjort. Detta bibelord från Psaltaren blev ett av mina favoritställen när jag mådde som sämst. Även om min kropp och själ tynade bort så var Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt. Detta gav mig frid och jag insåg att för många människor i världen är deras situation just så här. De har ingenting förutom Gud och klänger sig fast vid hans ord och hoppet som han ger. Det fantastiska är att jag kan se tillbaka och se hur Gud formade mig och var vid min sida varje sekund av min problemfyllda tid. Gud var mitt hjärtas klippa och är det fortfarande. Han vill vara din också.