Japan är ett land som blivit illa utsatt i år. I mars drabbades landet av en jordbävning och efterföljande tsunami som tog runt 20 000 människors liv och gjorde att ett kärnkraftverk havererade. Vi ställer några frågor till Kai Henrysson från Lund, som är utbytesstudent i Japan. Visserligen bor han långt ifrån katastrofområdet, men på något sätt lever han ändå i svallvågorna efter det som hänt.
Hur är situationen i Japan nu, ett halvår efter den stora jordbävningen?
Situationen är stabiliserad även om området kring kärnkraftverket i Fukushima fortfarande är förbjudet att vistas i då det är stor radioaktivitet där. De flesta japaner är tillbaka i vardagen och arbetar och går i skolan som vanligt. Fortfarande är man dock orolig över radioaktiviteten och nya skalv.
På vilket sätt märker du av att katastrofen har påverkat människorna i din omgivning?
Jag vet inte riktigt men jag tror att det här med att frivilligt hjälpa de som är i nöd verkligen har konkretiserats. Såklart har hela den japanska befolkningen drabbats då elpriserna blivit betydligt högre med mera, men man har bitit ihop och tagit sig igenom den värsta tiden på ett väldigt beundransvärt sätt.
Tror du att människor har blivit mer eller mindre öppna för Gud efter allt som hänt?
Det har jag svårt att säga, i Japan är kristendomen ganska okänd, det är shintoismen och buddhismen som dominerar. Men jag tror att många söker sig till Gud när det är som mest hopplöst, något som kanske inte är så vanligt i i-länder som Japan och Sverige. Det är lätt att tro att man klarar sig själv, men när saker som detta händer förstår man kanske hur hjälplös man är och hur mycket man behöver Gud.
Vad vill du att Insidans läsare speciellt ska be för?
Be gärna för det japanska folkets tro. Jag tror att väldigt få vet något om Jesus eller kristendom överhuvudtaget. Men också för beskydd mot andra naturkatastrofer (jordbävningar, tsunamis, tyfoner).
