Gilla artikeln! (Inte gillad än.)

Låter jag som en Jesus lärjunge? En av mina tuffaste upplevelser som kristen var när jag insåg att svaret på den frågan var nej.

För några år sedan bestämde vi oss i min bibelgrupp för att vi skulle uppmärksamma varandra på hur vi pratade och vilken humor vi hade. Målet var att vi inte bara skulle se ut som Jesus lärljungar utan också låta som det. Vi upptäckte snart att vi hade en ganska grov humor och kunde skämta om sex på ett negativt sätt. Dessutom använde vi många ord som var “nästan svordomar” eller svordomar på andra språk. Vi tävlade nästan om vem som kunde gå närmast gränsen för vad som var okej att säga och väldigt ofta gick vi över den. Det var som att vi tryckte på en skitsnack-knapp så fort vi sågs. Dessa upptäckter blev starten på en tuff men nödvändig process för mig. Jag insåg att jag inte lät som en lärjunge till Jesus.

Även våra ord kan skapa – och förstöra, både för oss och för andra

Ordens makt

Men tungan kan ingen människa tämja, den är ostyrig och ond och full av dödligt gift. Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människor som är skapade till Guds avbild. Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder (Jak 3:8-10). Ord är kul och spännande. Inte minst när vi känner oss lite “edgy” och säger saker som kan chockera eller skapa en effekt. Då är det viktigt att komma ihåg att ord också är mäktiga. Det var ord Gud använde när han skapade världen. Även våra ord kan skapa – och förstöra, både för oss och för andra.

Perspektivet

Ofta tror jag att vi har fel synvinkel när vi pratar om synd och vad vi får säga och inte. Vi frågar oss var gränsen går för vad som är okej. Vad är en svordom och vad är bara nästan det? I detta fall är utgångspunkten hur långt jag kan gå och ändå vara på rätt sida. Vi borde vända på frågan: hur kan jag ära Gud genom sättet jag pratar? Psalm 19:15 har blivit en bön jag ber för att få rätt perspektiv: Låt min muns ord och mitt hjärtas tankar behaga dig, Herre, min klippa och återlösare. För mig är detta fortfarande en svår process. Jag säger fortfarande saker jag inte borde, skojar på ett sätt som river ner i stället för att bygga upp och tackar Jesus för att hans nåd är ny också idag. Men jag ställer ofta frågan till mig själv som jag vill att också du ska ställa dig: Låter jag som en lärjunge till Jesus?

Eftertanke

När är ett skämt för grovt?