Många som har försökt läsa igenom Bibeln har upplevt att det tar stopp när man kommer till Tredje Moseboken. Kapitel efter kapitel om offer och högtider. Det är lätt att tänka att detta inte är särskilt viktigt – men man kan inte ha mer fel. Förstår vi inte offren i Gamla Testamentet har vi också svårt att förstå varför Jesus behövde dö.

Alla djuroffer följer en mall med sex steg. I första steget lade man handen på djurets huvud. Det är troligt att man också uttalade varför man offrade djuret. I andra steget slaktade och styckade man djuret. När man slaktade tömde man också djuret på blod. I tredje steget samlade man blodet i en skål, i det fjärde steget bar man fram blodet till altaret och i det femte steget stänkte man blodet på altaret. I det sjätte steget brände man delar av djuret på altaret.

Skillnader mellan offren

Trots samma mall, skiljde sig också offren åt på några punkter. Det är där vi kan leta efter betydelsen av olika sorters offer. Brännoffer skiljde sig från de andra offren i det sista steget. I brännoffret brändes hela djuret. Syndoffer skiljer sig från de andra offren därför att fokus var på blodet. Istället för att stänka blod på altaret så hällde man blodet vid sidan av altaret. Skuldoffer skiljer sig från de andra när det gäller själva offerdjuret. Det skulle nämligen vara ett extra dyrt djur, alternativt kunde man ersätta djuret med pengar. Gemenskapsoffer skiljer sig från de andra offren genom att den som offrade fick äta en del av offret som en festmåltid i templet.

Olika betydelser

Man kan fundera lite på dessa skillnader. Varför gjorde man olika, och vad kan det ha för betydelse? För att förstå det måste vi förstå att alla offer har något med människans relation till Gud att göra. Brännoffer, syndoffer och skuldoffer verkar ha med synd att göra.

Jesus blod har renat dig från synden och nu får du helt konkret ta emot hans syndoffer i vinet i kalken.

I brännoffret är det straffet som är i fokus. I Bibeln står det att syndens lön är döden. Men Gud tillåter att ett djurs liv ersätter människans liv, djuret får ta människans dödsstraff. Därför bränns hela djuret i brännoffret – all synd ska bort!

Varför behövde offer ske? 

I syndoffret är det reningen från synd som är fokus. När översteprästen skulle rena folket stänkte han blod på dem. Blodet renar från synd. Så när man häller ut blod vid altaret är det en stark symbolhandling för att den som offrat nu är ren och fri från syndens orenhet.

I skuldoffret är det skulden som är i fokus. Den som offrar måste betala sin skuld inför Gud med ett extra dyrt djur. Det ska verkligen vara något man helst inte vill göra sig av med. Den som offrat skuldoffer är sedan skuldfri inför Gud. I gemenskapsoffret är det gemenskap och tacksamhet som är i fokus. Detta markeras med en glädjemåltid i templet. Rent konkret delade man måltid med Gud och hans präster. Måltiden var i Israel ett av de djupaste uttrycken för glädje och gemenskap, därför var detta offer mycket viktigt. Det är också spännande att notera att gemenskapsoffret alltid skulle offras tillsammans med brännoffer. Utan att synden är utplånad finns det ingen gemenskap med Gud!

Jesus är alla offer

Nya Testamentet talar gång på gång om att Jesus är ett offer för våra synder. I Jesus död på korset så finns alla aspekterna från offren i Gamla Testamentet med! Detta sammanfattas väldigt fint i nattvarden. Brödet bryts sönder, på samma sätt som Jesus kropp bröts sönder när han dog i ditt ställe. Han är ditt brännoffer. Jesus blod har renat dig från synden och nu får du helt konkret ta emot hans syndoffer i vinet i kalken. Jesus har betalat din skuld, i många kyrkor låter man därför brödet i nattvarden se ut som ett mynt. Du får ta emot hans skuldoffer. Den halva nattvardsringen symboliserar att vi är den del av en mycket större gemenskap – vi delar måltiden med alla dem som redan gått före oss till himlen! För Jesus är vårt gemenskapsoffer som öppnat gemenskapen med Gud.