Uppenbarelseboken är spännande! I den får Johannes se framtiden, men först får han se in i himlen och där ser han Gud själv. I himmelssynen omges Johannes av himmelsk lovsång, och den kan vi lära av i vår lovsång här på jorden.

Gud är så härlig, så helig och så underbar att Johannes inte kan se på Gud – att göra det är som att titta rakt in i solen. Johannes börjar istället se på allt det underbara som finns runt omkring Gud och beskriva det. Det märks att han har svårt att hitta orden för alla de heliga varelser, skimrande färger, urstarka makter och det brusande liv som finns i Guds närhet. Han får hjälp att formulera sig när han hör hur de levande varelserna närmast Gud dag och natt, utan uppehåll, lovprisar honom:

Helig, helig, helig
är Herren Gud Allsmäktig,
han som var och som är
och som kommer. (4:8)

Det finns alltså en lovsång till Gud som aldrig tar slut. Han är den helige och allsmäktige Guden. Det har han alltid varit och kommer alltid att vara. Detta är han värd att lovsjungas för non stop!

Men så händer det något i himlen. En ny lovprisning börjar medan den första fortfarande pågår:

Värdig är du,
vår Herre och Gud,
att ta emot lov och ära och makt,
för du har skapat allt.
Genom din vilja kom det till
och blev skapat. (4:11)

Nu lovprisas Gud inte bara för vem han är, utan också för vad han har gjort: Gud har skapat universum. Det är han definitivt också värd att lovsjungas för!

Att upptäcka att Gud är alla de här sakerna tillsammans gör att lovsång alltid är på gränsen till system overload.

Sedan händer plötsligt något fantastiskt. Johannes får syn på Jesus, som kommer inför Guds tron och får all makt i himlen och på jorden. Då börjar lovsångsteamet istället lovprisa Jesus:

För du har blivit slaktad,
och med ditt blod
har du friköpt människor åt Gud
av alla stammar och språk
och länder och folk.
Du har gjort dem
till ett kungarike
och till präster åt vår Gud,
och de ska regera på jorden. (5:9-10)

Jesus dog för oss. Han är Frälsaren. Han är värd att äras för det! Därför brister hundratals miljoner änglar ut i lovprisning till Jesus:

Lammet som blev slaktat
är värdigt att ta emot
makten, rikedomen,
visheten, kraften,
äran, härligheten
och lovsången! (5:12)

Då kan inte heller skapelsen hålla tyst. Allting börjar prisa Gud:

Honom som sitter på tronen,
honom och Lammet
tillhör lovsången och äran
och härligheten och makten
i evigheters evighet! (5:13)

Vilka lovsånger himlen är full av! 

De himmelska lovsångerna lär oss flera viktiga saker om jordisk lovsång:

1Lovsång handlar om vem Gud är.

Han är helig och barmhärtig, nådig och kärleksfull, rättvis och god, vis och uthållig, ödmjuk och allsmäktig … Var och en av sakerna som Gud är, är Gud värd att lovsjungas för. Att upptäcka att Gud är alla de här sakerna tillsammans gör att lovsång alltid är på gränsen till system overload.

2Lovsång handlar om vad Gud gör.

Bra lovsånger handlar om Bibelns Gud och det Gud gör i Bibeln. Bra lovsånger handlar om skapelsens Gud och det Gud gör i skapelsen. Bra lovsånger handlar om frälsningens Gud och det Gud gör för att frälsa världen.

3Lovsång handlar om Jesus.

När vi upptäcker mer av vad Jesus försoningsdöd och seger på korset betyder, så lovsjunger vi honom för det. När vi lovsjunger Jesus för det, älskar vi ännu mer av vad hans försoningsdöd och seger på korset betyder.

4Lovsång handlar inte om oss.

Lovsång handlar om vad Gud gör med oss, i oss, för oss och av oss – men lovsång handlar inte om oss. Sånger om oss själva (som Här står jag/Här är jag/Vi är här) kan vara hur bra låtar som helst, men de är inte lovsånger.

5Lovsånger är nyskrivna och uråldriga på samma gång.

Egentligen stämmer våra lovsånger bara in i de lovsånger som redan finns i himlen. De pågår innan vi börjat sjunga och fortsätter efter att vi har slutat.

6Lovsång kan alla sjunga.

Även om man låter som en kråka. För lovsång handlar inte om dig. Den handlar ju om Gud.

7Lovsång ger oss orden om Gud.

Ibland är ”Wow!” det enda jag får fram när jag ser något vackert. Lite futtigt … Lovsången uttrycker det som jag inte har så lätt att formulera om vem Gud är och vad han gör.

8Lovsång är att göra det vi är till för att göra.

Vi är skapade för att beundra, älska, ära och njuta av Gud. När vi lovsjunger Gud gör vi just det som vi är menade att göra. Vi lovsjunger så som blomman vänder sig mot solen, som hunden viftar på svansen när man leker med den, som publiken reser sig och jublar över att landslaget vinner finalen, som man vänder sig om med ett leende på läpparna över att man vaknat i vanlig tid och vet att man kan somna om igen eftersom det är sommarlovets första dag …

9Lovsång är inte en musikstil utan en livsstil.

Med eller utan instrument. Nyskrivna låtar eller tusentals år gamla. På engelska eller ängelska (dvs tungotalsång), svenska eller latin. Synt och elgitarrer, eller orgel och trumpet. Psalmer eller låtar. Högt eller tyst. Lovsång är inte antingen det ena eller det andra: Allt som lovprisar Gud är lovsång.

10Vi lovsjunger inte för att vi får ut något av det.

Vi lovsjunger inte för att det ger oss en go´ känsla, utan för att Gud är värd det. Vi lovsjunger inte för att vi känner för det, utan för att Gud förtjänar det.

Du är en lovsång till skapelsens Gud bara genom att vara skapad av honom.

Gillar du att lovsjunga? Fortsätt göra som myriader änglar gör just nu: Lovprisa Gud!

Gillar du inte att lovsjunga? Inte din stil? Känner inte för det? Ingen att sjunga med? Gör det ändå. Inte för att du borde, utan för att Gud är värd det.

Kan du inte lovsjunga? Trött? Deprimerad? Ledsen? Det är lugnt. Det sista Johannes skriver om lovsången i himlen, är nämligen att den tystnar!

Och de fyra varelserna sade: ”Amen.”
Och de äldste föll ner och tillbad. (5:14)

Orden tar slut. De räcker inte till att beskriva hur underbar Gud är. Gör likadant. Tystna, fall ner och tillbe Gud. Det går precis lika bra. Bara andas. Du lever, människa. Och “den levande människan är Guds ära.”* Du är en lovsång till skapelsens Gud bara genom att vara skapad av honom. Du är frälst av Jesus till att vara hans evigt älskade barn. Tillbe honom för det. Förundras över att Gud är den han är och gör det han gör.

Fascineras av Gud.

Det är himmelsk lovsång på jorden.

* Kyrkofadern Irenaeus på 100-talet