Gilla artikeln! (Inte gillad än.)

Och hela Israels församling klagade mot Mose och Aron i öknen och sade till dem: ”Om vi ändå hade fått dö för HERRENS hand i Egypten! Där satt vi vid köttgrytorna och åt oss mätta. Men ni har fört oss hit ut i öknen för att låta hela församlingen dö av svält.” Då sade HERREN till Mose: ”Se, jag ska låta det regna bröd från himlen åt er. Folken ska gå ut och samla så mycket de behöver för varje dag.” 2 Mos 16:2-4


När Gud hade räddat Israels folk ut ur Egypten blev det snabbt gnäll och missnöje. Människan är verkligen glömsk. Kanske hade det låtit annorlunda om folket mindes allt det andra i tillvaron i Egypten utöver köttgrytorna? Som till exempel piskrappen, förnedringen och slaveriet? Gud hade visat sin omsorg och sitt hjärta för sina barn på ett fantastiskt sätt. Ändå var klagandet genast tillbaka så fort öknen blev vardag och hungern kom krypande. Händelsen visar att människan aldrig tycks bli nöjd. Men Gud är god! Han ger i precis rätt tid, i rätt mängd och i rätt form. Det vita, frostiga och honungssmakande brödet som kallas manna blev folkets mat i fyrtio år!

Han ger i precis rätt tid, i rätt mängd och i rätt form.

Precis som för Israels folk känns livet ibland tungt för oss. Vi jobbar eller går i skolan vecka efter vecka. Allt kan kännas som en enda lång, meningslös transportsträcka mot döden. Det är lätt att glömma allt som Gud har gjort och gör i våra liv. Vi lever till exempel i ett land som har fred och ekonomiskt välstånd. Vi kan njuta av en mysig fika en mulen hösteftermiddag och vi får genom Jesus offer på korset ta emot Guds nåd och löftet om evigt liv. Jag önskar att vi kunde bli påminda om de underverk som Gud har gjort för oss – våra motsvarigheter till när Gud delade Röda havet och ledde sitt folk ut i frihet. Men vi behöver också bli påminda om alla de vardagliga under som vi får ta del av. 39 år efter att mannat föll för första gången hade nog israeliterna glömt bort vilket fantastiskt under de dagligen fick bevittna. Detsamma gäller för dig och mig. Vi missar ofta de små undren som Gud ger oss dagligen, under som glädje, rikedom, frid, vänner och familj.

Hur kan vi då vara mer tacksamma? Tacksamhet är i grunden en insikt om Guds kärlek, så rota dig i insikten om vem han verkligen är! Att låta sig omfamnas och bäras av hans kärlek är bland det största en människa kan göra. När vi övar oss i tacksamhet till Gud kan vi på nya sätt förstå hans nåd och kärlek både till förnuft och känsla.

Bön: Gud, hjälp mig se ditt verk i allt omkring mig. Låt mig förstå vad du gör och vad du gjort. Beskydda mig från otacksamhet och låt mig få leva ett liv där jag hela tiden får glädjas och förundras över din godhet.

Sång: Närmare mig – Clas Vårdstedt
Längtan som jag känner har fäste i Dig,
kom, Herre kom, ja allt närmare mig.
Du som är källan kom släck all min törst,
mätta min hunger Du som älskat mig först.

Foto: FreeImages.com/Sias van Schalkwyk
Gilla artikeln! (Inte gillad än.)
DELA
Föregående artikelKors på väggen
Nästa artikelKaj, du simmar ur bild!