Varför ska jag vara med i en församling?

Vad är väl en gudstjänst i kyrkan? Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles … alldeles underbar!

Om Askungen försökte intala sig själv att en bal på slottet var tråkig för att trösta sig själv när hon inte kunde gå dit, så har många kanske försökt det motsatta med kyrkan? Man vill tycka att det är underbart (för det ska det väl alltid vara?) men man har samtidigt varit med om alldeles för många dötrista och långtråkiga gudstjänster. Kanske är du en av dem som då har gått ut på jakt efter en annan församling, eller gett upp hoppet om den underbara kyrkan? Du ska i så fall veta att du inte är den första som gör det eller känner så. Hebréerbrevet avslöjar att de tidiga kristna också kunde tappa lusten att gå på gudstjänst och vara en del av församlingen: […] låt oss inte överge våra sammankomster, så som några brukar göra […] (Heb 10:25). Låt oss ta reda på varför du och jag behöver en församling, och varför det samtidigt kan kännas svårt att trivas där. Och finns verkligen den perfekta, underbara församlingen?

Sårad

Det kan finnas olika orsaker till att du inte vill vara med i en församling. Har du blivit illa behandlad eller känner dig sårad i ett sammanhang, så vill jag uppmana dig till att ta kontakt med en präst, själavårdare eller annan ledare som du känner förtroende för, och samtala om det. Ett sammanhang kan vara eller bli så destruktivt att man gör bäst i att lämna det, därför att det får en att må dåligt, men detta ska ju inte få leda till att man lämnar tron.

Om vi hittar den perfekta kyrkan, så bör vi inte gå med i den, för då förstör vi den

Bakom din inställning

Men är orsaken det som jag skrev om i inledningen, att kyrkan känns tråkig, att du inte trivs i gemenskapen eller att du inte ser någon mening med att vara med i en församling, så vill jag uppmana dig till att fundera igenom varför du känner så. Har du däremot aldrig känt så här, så är det bara att gratulera, och be att du ska få vara förberedd på perioder då det kan kännas så. Det finns nämligen ingen felfri församling. Någon har sagt: ”Om vi hittar den perfekta kyrkan, så bör vi inte gå med i den, för då förstör vi den.” För det är just det som är problemet, vi är människor, med synd och brist, som påverkar varje gemenskap vi är en del av.

Ett trons växthus

Så varför ska vi då vara med i en församling? Därför att trots alla brister så är det där hoppet finns, och möjligheten att inte bara hitta tron, utan också att hålla fast i den, och växa i den. Vi kan läsa lite mer av det som står i Hebréerbrevet: Vi har en stor överstepräst över Guds hus. Låt oss därför gå fram med ärligt hjärta i trons fulla visshet, med hjärtat renat från ont samvete och med kroppen badad i rent vatten. Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets bekännelse, för han som har gett oss löftet är trofast. Låt oss ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar. Och låt oss inte överge våra sammankomster, så som några brukar göra, utan i stället uppmuntra varandra, och det så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig. (Heb 10:21-25)

Huvudet

Den stora översteprästen, det är Jesus själv. Hade kyrkan bara varit en organisation bland andra hade det varit ganska hopplöst, men nu är det en gemenskap – en kropp – där Jesus själv är huvudet som leder. Det är i församlingen vi kan ta emot dopet och förlåtelsen, det är där vi får höra och stämma in i hoppets bekännelse. Det är också i gudstjänsten vi får höra bibelordet läsas och sedan förklaras i predikan. Detta innebär ett möte med Jesus själv, det levande Ordet, som vill vägleda och skapa tro i oss. Dessutom har Jesus själv lovat att aldrig överge sina lärjungar, och att alltid vara med dem där två eller tre är församlade (Matt 18:20, 28:20).

Skapade för gemenskap

Vi är inte skapade för ensamhet. Även om du i din ensamhet kan be till Gud och lita på att han hör dig, så är vi skapade för gemenskap. Inte bara med Gud själv, utan också med andra människor. Det som händer när vi i dopet får bli Guds barn, och får gemenskap med honom själv, är att vi också blir en del av de döptas gemenskap. Vi blir syskon med alla andra kristna. I andra gemenskaper är det kanske ett gemensamt intresse som för oss samman, som sport eller musik, eller blodsbanden i familjen och släkten. Men det enda gemensamma kristna har, är att vi är människor som har tagit emot förlåtelsen och det nya livet i Jesus. Det är det som gör det så utmanande, men också så underbart! 

En unik möjlighet

Eftersom kristna är så olika kan det vara svårt att först se varför vi skulle trivas ihop över åldrar, kulturer, musiksmaker och annat. Men just på grund av dessa olikheter finns en möjlighet att skapa en unik mångfald, så länge du och jag är beredda på att utmanas och växa. Att vara med i en församling innebär att ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar och att uppmuntra varandra. Du och jag lever just nu i en tid där dessa uppmaningar kanske är mer utmanande än någonsin, därför att vi ständigt lockas att fokusera helt på våra egna behov och vår egen utveckling, smak och trivsel. Det finns mycket som konkurrerar om vår uppmärksamhet och som gör allt för att underhålla oss och fånga vårt intresse. Många av dessa saker vill dessutom få oss att tro att vi själva är mittpunkten i våra liv. 

Del av något större

På så sätt krockar kyrkan med vår samtid. I kyrkan är inte du eller jag mittpunkten, utan Jesus Kristus. I kyrkan, i församlingens gemenskap, finns därför en möjlighet att bli ”avgiftad” från vår samtid. Där kan vi få inse att vi har en given plats i något mycket större, som inte kretsar kring oss eller hänger på oss. En plats där vi får vara en del i Guds plan för att nå den här världen med sin kärlek, förlåtelse och kraft.

Fundera på om det finns ett fokus på Jesus och Bibeln och om du kan utmanas där, snarare än om stilen och människorna faller dig i smaken

I vår tid uppmanas vi dessutom hela tiden att vara konsumenter, där vi söker underhållning och kickar, något som gör oss passiva och avtrubbade. Och som ensam kristen är det svårt, för att inte säga omöjligt, att hålla tron levande. Men i en församling kan vi inte bara få hålla fast vid trons bekännelse, utan också få växa och leva ut vår tro genom att slipas mot och uppmuntras av varandra.

I letandet

Så, sluta leta efter den perfekta församlingen för den finns inte, men försök att hitta någon eller några kristna vänner som du trivs med. När du letar efter en församling eller ungdomsgrupp, fundera på om det finns ett fokus på Jesus och Bibeln och om du kan utmanas där, snarare än om stilen och människorna faller dig i smaken. Lita på att Gud möter dig där.