Petrus frågade: ”Herre, varför kan jag inte följa dig nu? Jag ska ge mitt liv för dig.”
(Joh 13:37) 

Tjänsteflickan frågade Petrus: ”Är inte du också en av den där mannens lärjungar?” Han svarade: ”Nej, det är jag inte.”
(Joh 18:17) 

Simon Petrus stod och värmde sig. Då frågade de honom: ”Är inte du också en av hans lärjungar?” Han nekade och sade: ”Det är jag inte.” En av översteprästens tjänare, en släkting till den vars öra Petrus hade huggit av, sade: ”Såg jag inte själv att du var med honom i trädgården?” Petrus nekade än en gång – och strax gol en tupp.
(Joh 18:25–27) 

När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: ”Simon, Johannes son. Älskar du mig mer än de andra?” Han svarade: ”Ja, Herre. Du vet att jag har dig kär.” Jesus sade till honom: ”För mina lamm på bete.” För andra gången frågade han: ”Simon, Johannes son. Älskar du mig?” Han svarade: ”Ja, Herre. Du vet att jag har dig kär.” Jesus sade till honom: ”Var en herde för mina får.” För tredje gången frågade han: ”Simon, Johannes son. Har du mig kär?” Petrus blev bedrövad när Jesus för tredje gången frågade: ”Har du mig kär?”, och han svarade: ”Herre, du vet allt. Du vet att jag har dig kär.” Jesus sade: ”För mina får på bete.
(Joh 21:15-17)

Att vara en lärjunge till Jesus har i vissa avseenden inte förändrats så mycket på två tusen år. Även om vi ofta inte ens lyckas med att leva upp till våra egna samveten möter Jesus oss med nåd.

Jesus hade en lärjunge som ofta utmärkte sig: Petrus. Han var ivrig, impulsiv och sade eller gjorde lite klantiga saker ibland. Under den sista måltiden lovade han självsäkert att han inte skulle svika Jesus, utan ”ge mitt liv för dig” (Joh 13:37). Hans förväntningar på sig själv var skyhöga.

Misslyckarna

Men Petrus misslyckades. Tre gånger förnekade han att han över huvud taget kände Jesus när Jesus hade fängslats. Så stort var Petrus misslyckande. Från att ha tänkt att han skulle göra allt för Jesus, blev han så rädd och svag att han inte ens vågade erkänna att han kände honom (Joh 18:17, 25-27). Petrus hade lagt ribban högt och fallet blev stort.

Petrus hade lagt ribban högt och fallet blev stort.

Jag, och kanske även du, kan känna igen mig i Petrus. Ofta är mina förväntningar på mig själv väldigt höga. Jag vill vara en god vän som tar mig tid för mina vänner, en god dotter som inte blir irriterad på mina föräldrar, en duktig elev som gör alla läxor, och en ansvarstagande och sund människa som tränar regelbundet. Dessutom vill jag vara en god kristen som regelbundet spenderar tid med Gud. Listan är lång och nästintill ironiskt optimistisk. Men det är vad jag strävar efter, även om det är en kamp att uppfylla alla förväntningar jag har på mig själv.

Barmhärtighet

Allt detta är naturligtvis bra saker, precis som Petrus tanke om att vara trogen Jesus. Men förväntningen att jag ska klara allt är orealistisk. Precis som Petrus misslyckas jag, och kanske även du, om och om igen. Världen är fallen, också du och jag.

Med rätta kunde Jesus ha konfronterat Petrus, men det gjorde han inte. När han mötte Petrus efter uppståndelsen sa han inte ett ord om händelsen, fastän han visste allt (han hade ju förutsagt Petrus misslyckande). I stället ställde han en fråga: Älskar du mig? Tre gånger ställde han samma fråga, och tre gånger försäkrade Petrus honom om att ja, jag har dig kär (Joh 21:15-17). Jesus mötte Petrus med nåd, barmhärtighet och förlåtelse. Dessutom slutade han inte tro på Petrus utan gav honom ett uppdrag i sitt rike.

På samma sätt möter Jesus mig och dig, med nåd, barmhärtighet och förlåtelse när vi misslyckas med våra höga förväntningar. Om och om igen. Kanske kan till och med jag, och även du, så småningom börja möta oss själva med samma nåd.

Foto: Unsplash.com
DELA
Föregående artikelBoktips: Ädelstenen
Nästa artikelMaria följer Jesus genom allt