Gilla artikeln!(5 gillar)

NRK-serien Skam har tagit världen med storm. Inte bara i Norge, utan också i övriga Norden – och ännu längre bort. Innan jul fick vi veta att rättigheterna till en amerikansk upplaga av serien har sålts till produktionsbolaget XIX Entertainment. 

SKAM-artikelserie,
del 1 av 8

Detta är en artikelserie i åtta delar av Olof Edsinger som tidigare publicerats på norska i vår systertidning iTro www.itro.no samt på Svenska Evangeliska Alliansens hemsida www.sea.nu.

Insidan vill med denna artikelserie inte uppmuntra sina läsare att titta på Skam. Det finns många goda skäl för att avstå från det, även om det också finns skäl för att titta. Insidan vill istället ge redskap till dem som tittar, genom att påminna om och ge hjälp i reflektionen kring vad det är vi ser på och hur det påverkar oss.

Olof skriver: ”Målet är att serien ska hjälpa dig att förstå, men också ställa kritiska frågor till, den typ av livsstil och värderingar vi får blicka in i genom Skam.”

Slår alla rekord

Mycket har skrivits om det speciella med Skam. Till det mest nyskapande hör sättet som serien gör bruk av sociala medier. Skam bygger också på en sällsynt omfattande research, där manusförfattaren Julie Andem har suttit i mängder av djupintervjuer med norska tonåringar. Allt för att få en så god inblick som möjligt i en ung människas vardag.

Och det är ingen tvekan om att serien har träffat rätt. Skams hemsida har haft i snitt 1,2 miljoner unika brukare i veckan, och det första avsnittet av serien hör till de mest sedda på NRK TV någonsin. Samma sak gäller för Sverige, där man för en tid sedan spräckte vallen för mest sedda serie någonsin på SVT Play, med totalt över 20 miljoner visningar.

Trovärdigt gestaltade tonåringar

Så – vad är det vi möter när vi tittar på Skam? Ja, först och främst är det förstås ett antal trovärdigt gestaltade tonåringar.

Trots att de inte finns ”på riktigt” är det mycket som gör att vi lever oss in i deras relationer och vardag. Skådespeleriet är naturligt och utan övertoner, och samspelet mellan film-mediet och sociala medier knyter an till hur kommunikationen faktiskt ser ut i dagens Norge.

Flera av rollpersonerna har till och med egna instagramkonton med flera tusen följare vardera.

Serien fokuserar på frågor som känns igen från många andra TV-serier – och som vi vet engagerar oss alla. Fokus ligger på vänskap, kärlek, sex, svek, alkohol och fest. Men karaktärerna präglas också av en mänsklighet och värme som automatiskt får oss att sympatisera med dem. Även om Skam lyfter fram ett antal svåra och komplicerade teman, är det i grunden en feelgood-serie där det för det mesta tycks bli ganska bra i slutändan.

Fokus på ”hooking” – och frånvarande vuxna

Två saker som däremot sticker ut, och som jag därför kommer att återkomma till i mina artiklar, är dels det extrema fokus på ”hooking” och sex som präglar serien, dels den nästan totalt frånvarande vuxengenerationen.

I början av andra serien får vi ett bildspel av (som det verkar) autentiska foton från olika ungdomsfester, där det försiggår både det ena och det andra framför kameran. Intressant nog har serieskaparna valt att ackompanjera sekvensen med låten ”City of Satan”, och man kan fråga sig om detta är en hint om att även de ifrågasätter delar av den kultur som de vill skildra. För egen del ställer jag mig också frågan om hur skådespelarna själva upplever det att ”hooka” med så många människor framför kameran. Vad gör det egentligen med en själv, och med ens syn på sin egen kropp?

Vilka roller spelar vi?

I viss mån kan det här illustrera ett fenomen som gäller för vår tid i stort, och som i viss mån kan förstärkas av en serie som Skam. Nämligen att vi ofta spelar helt olika roller beroende på vilken miljö vi för tillfället befinner oss i. Vi lever ett liv när vi är hemma, ett annat när vi är på skolan, ett tredje när vi är med våra killkompisar, ett fjärde när vi är med våra tjejkompisar, ett femte när vi är på fest …

I Skam är det ofta under festerna som de avgörande händelserna utspelar sig. Det är där som man gör saker som visar sig få konsekvenser också på livets övriga arenor. Även om festerna är en egen värld med egna regler, ger de alltså inriktningen för mycket av det som sker i vardagen.

Hjälp att förstå – men också att ställa kritiska frågor

I den här artikelserien ska vi utforska några olika sidor av det ”universum” som karaktärerna i Skam befinner sig i. Målet är att serien ska hjälpa dig att förstå, men också ställa kritiska frågor till, den typ av livsstil och värderingar vi får blicka in i genom Skam.

Många av denna hemsidas läsare har kanske inte sett Skam, och det behöver i så fall inte vara något dåligt. Men oavsett om du har sett Skam eller inte, är de attityder och värderingar som förmedlas i serien präglade av vår samtid. Det är viktigt att vi reflekterar över dessa så att vi tydligare kan se vad som ligger i linje med – och vad som ligger i strid med – en kristen tro.

Hur relaterar Skam-universumet till det som är Bibelns bild av det goda livet? Och hur bevarar vi vårt hjärta (se Ordspråksboken 4:23) när de båda världarna kolliderar?

Foto: SVT Beskrivning: Chris (Ina Svenningdal), Eva (Lisa Teige), Sana (Iman Meskini), Vilde (Ulrikke Falch) och Noora (Josefine Frida Pettersen)
Gilla artikeln!(5 gillar)
Olof Edsinger
Arbetar med ledarutveckling inom NLM Ung i Norge och som kursföreståndare för lärjungaskolan I Mästarens fotspår. Författare och debattör. Bor i Uppsala.
DELA
Föregående artikelPåsk året runt
Nästa artikelSKAM #2 – En frånvarande vuxengeneration