Den fjärde och sista delen av serien ”Vem är Gud?” handlar om att Gud är kärlek. Ingen annan av Guds egenskaper har samma förmåga att röra om oss och förvandla våra liv som denna. Längs vägen har Gud fått väcka vår förundran och även vår fruktan. Målet är att Gud nu också får väcka vår kärlek!

Vad är kärlek? Jag tror att vi lätt tänker oss kärlek som en känsla. Ju längre vi kommer i livet, desto mer förstår vi att kärlek måste vara något mer. Känslor förändras och kärleken måste sitta djupare: en person som är kärleksfull är inte först och främst känslostormande utan någon som i sina handlingar är trofast och osjälvisk. Men kan man vara kärlek?

I första Johannesbrevet står det att Gud är kärlek (1 Joh 4:8, 16). Gud inte bara känner kärlek. Han inte bara handlar i kärlek. Gud är kärlek. Att det kan vara så är en del av treenighetens mysterium. Guds kärlek kommer ur relationen mellan Fadern, Sonen och Anden. Att Gud är kärlek är därför faktiskt unikt för kristen tro, precis som tron på en treenig Gud.

”Om vi någon gång tvivlar på Guds kärlek är det till korset vi måste vända vår blick.”

Hur visar sig Guds kärlek?

Från skapelsen i 1 Mosebok till nyskapelsen i Uppenbarelseboken genomsyrar Guds kärlek Bibeln. Gud tar första steget till relation med människan – han skapar henne och är den som tar initiativ till försoning, trots att vi människor gång på gång väljer bort Gud. Det största kärleksbeviset är korset. Korset visar vilket pris Gud var beredd att betala för en upprättad relation med oss människor. Korset är också det största beviset på mänsklig fallenhet; mänskligheten lät avrätta den enda som aldrig gjort något själviskt eller ont. Att Gud förlåter också mänsklighetens största brott är ett evigt bevis på att ingenting du någonsin kan göra är så hemskt att det ställer dig utanför Guds kärlek. Som Paulus säger: Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare (Rom 5:8). Om vi någon gång tvivlar på Guds kärlek är det till korset vi måste vända vår blick.

Som en mamma eller pappa

Kärleken som en förälder känner till sitt barn är djup, envis och självuppoffrande. Det har jag själv erfarit särskilt de senaste månaderna. Min lilla dotter kräver mer av mig och min fru Ulrika än något annat vi varit med om. Ändå, eller kanske just därför, älskar vi henne av hela våra hjärtan. Bristfälligt – javisst, men ändå oerhört starkt.

”Guds kärlek övervinner all vår kärlekslöshet…”

I Bibeln lär vi känna Gud som vår förälder. Gud jämför sig med en mänsklig mamma: Glömmer en kvinna sitt lilla barn, bryr hon sig inte om den hon själv har fött? Och även om hon skulle glömma, glömmer jag aldrig dig (Jes 49:15). Gud är som en förälder – men han älskar mer gränslöst och trofast än någon mänsklig förälder. Guds kärlek är lika oändlig som han själv, precis eftersom han är kärlek.

Guds kärlek innebär att det alltid finns en väg tillbaka. I liknelsen om den förlorade sonen (Luk 15:11-32) berättar Jesus om en son som bara utnyttjar sin pappa för att få pengar, och sedan vänder honom ryggen. Vad händer när han fattig och misslyckad vänder hemåt? Pappan springer mot honom med öppna armar och möter honom med en kram. Om det här verkligen får sjunka in är det nog för att smälta den hårdaste av oss. Guds kärlek övervinner all vår kärlekslöshet, all vår rädsla, alla våra tvivel, och föder i oss en längtan att älska honom tillbaka.