Med pennan som vapen
"Jag tror inte på någon religion. Det finns inga som helst
bevis för någon religion, och ur ett filosofiskt perspektiv är kristendomen inte ens
den bästa. Alla religioner, dvs alla mytologier, för att ge dem deras rätta namn, är
bara människans egna uppfinningar."
Så skrev en 17-årig Clive Staples Lewis 1916 i ett brev till en
god vän.
Om någon då hade sagt till honom att han skulle komma att bli en
av 1900-talets viktigaste kristna tänkare och författare, skulle han förmodligen ha
hånskrattat. Men så blev det.
En man med många egenskaper
Idag, 100 år efter han föddes, är C S Lewis lika aktuell som
någonsin tidigare. Hans böcker läses över hela världen och nya generationer får ta
del av hans rika fantasi och skarpa intellekt. Men varför är C S Lewis egentligen så
känd? Vad är det som är så märkligt med honom och hans böcker? Det finns ju så
många andra fantasifulla och intelligenta författare! Ja, ett ord som kommer väl till
pass i det här sammanhanget är mångsidighet. Det unika med C S Lewis är inte att han
hade en sådan oerhörd fantasi, eller att han var en så väldigt duktig skribent, eller
att han var en så klartänkt och intelligent person, eller att han var en så hängiven
kristen. Nej, det unika med C S Lewis är att han var allt detta på samma gång. Han hade
alla dessa egenskaper och han utnyttjade dem. Ibland var det en egenskap som fick dominera
det han gjorde, ibland en annan. Denna hans uppsättning av olika egenskaper hjälper
också till att förklara den häpnadsväckande bredden på hans författarskap: poesi,
science fiction, fantasy, teologi, litteraturvetenskap – och allt av hög klass.
Föddes på den gröna ön
Om man ska försöka greppa C S Lewis författarskap, kan hans
livshistoria vara en bra utgångspunkt. Vägen till ryktbar kristen författare var långt
ifrån spikrak.
Det var i Belfast på Irland som C S Lewis såg
dagens ljus 1898, och där tillbringade han några lyckliga barndomsår tillsammans med
äldre brodern Warren. Den lille Clive Staples tyckte inte om sina namn, utan kallade sig
själv "Jacksie". Under resten av livet blev han sedan "Jack" för
alla sina vänner. Redan i unga år ägnade han sig åt skrivande, både i form av dagbok
och ihopdiktade berättelser, och han läste gärna sagor och äventyrsberättelser. När
hans mor dog i cancer 1908 och han sändes iväg till internatskola i England, var det
dock slut på den barnsliga lyckan.
Vantrivdes i skolan.
I de tidiga tonåren uppstod en fascination för mytologi,
särskilt nordisk mytologi, och det blev en tillflykt undan den hårda vardagen. Samtidigt
förlorade han den kristna tro han fått med sig i barndomen; olycklig och moderlös som
han var, så blev den bara en börda som det var skönt att göra sig av med. När fadern
slutligen insåg hur sonen vantrivdes i skolan, ordnade han istället med
privatundervisning, vilket passade den unge C S Lewis perfekt. Av en entusiastisk lärare,
som upptäckt hans begåvning, skolades han i språk, filosofi och litteratur.
Professor i Cambridge
Efter ett kortvarigt deltagande i första världskriget kom han
till Oxford för universitetsstudier.
Han blev genast
förälskad i denna gamla och anrika universitetsstad, som kom att bli hans hemort i över
30 år. Han studerade engelska, litteratur och filosofi och fick slutligen en
lärartjänst, där han undervisade i filosofi och engelsk litteratur. Han skrev även ett
antal litteraturvetenskapliga böcker. På 1950-talet fick han erbjudande om att bli
professor i Cambridge i medeltidens och renässansens litteratur och på den posten
stannade han till sin död 1963.
C S Lewis beläsenhet är omtalad. När det gällde klassisk
grekisk och romersk litteratur hade han läst mycket på originalspråk och detta gällde
även stora delar av den tidiga europeiska litteraturen. Många kollegor och elever har
berättat om hur de citerat en passage ur något verk och hur han sedan på stående fot
fortsatt citera. Hur hans stora litteraturkunskaper givit inspiration till många av hans
böcker är något han själv ofta berättat om.
Filmen Shadowlands
C S Lewis var länge ungkarl, men gifte sig 1957 med amerikanskan
Joy Gresham. Av denna kärlekshistoria gjordes filmen Shadowlands, som hade premiär 1993.
Anthony Hopkins gör där en imponerande rollprestation som den åldrande
"Jack", och det är en sevärd film, även om man nog bör ta händelserna med
en nypa salt. Men att Shadowlands har bidragit till att ytterligare öka intresset för C
S Lewis böcker är knappast en förhastad slutsats.
Från ateism till kristen tro
Under sin ungdomstid betraktade C S Lewis sig själv som ateist.
Samtidigt hade han inom sig, sedan tidiga barndomsår, en längtan efter något som han
inte riktigt kunde definiera. I Oxford var flera av de intellektuella vänner han skaffade
sig kristna, vilket fick honom att på nytt ta kristendomen på allvar. (En av dessa
kristna vänner var J R R Tolkien, som senare skulle bli världsberömd med sin trilogi
Sagan om ringen.) 
Han läste mycket teologisk litteratur av
kristna tänkare och under flera år kämpade han med frågan om Guds existens. Till slut
erkände han att Gud finns, att "Gud är Gud", men det tog ytterligare tid innan
han kom fram till att det var kristendomen och den kristne Guden som var svaret på hans
längtan. När han väl gjort det, under hösten 1931, var han dock redo att låta Gud
visa honom hur han skulle använda sina krafter i Guds tjänst...
Skrev drygt tjugo böcker
Under de följande 30 åren kom C S Lewis att skriva drygt tjugo
böcker, av vilka flera blivit klassiker inom den kristna litteraturen. Han hade
visserligen skrivit en hel del redan innan han blev kristen, och han hade fått ett par
diktsamlingar publicerade, men man kan säga att det var efter hans omvändelse som hans
författarskap tog fart på riktigt. I och med att han blev kristen förändrade han sin
syn på sig själv och sitt skrivande. Han insåg att han tidigare skrivit delvis av
egoistiska skäl; hans mål hade varit att bli en berömd och ansedd författare. Nu
försökte han överge dessa tankar och istället skriva utan press på sig själv. Hans
egen prestige var inte längre viktig. Paradoxalt nog ledde detta till att han blev ansedd
och berömd. Han var dock mån om att hålla en låg profil. När någon av hans böcker
kom ut avbröt han inte sitt skrivande för att vila och njuta av all uppståndelse kring
utgivningen, utan fortsatte oförtrutet med nya böcker och nya projekt.
Narnia-serien
Om man tillfrågar icke-kristna bokläsare om vad de känner till
om C S Lewis och hans böcker, är förmodligen Narnia-böckerna det vanligaste svaret.
Hans sju fantasyböcker om landet Narnia tillhör de mest lästa barnböckerna i världen
och även i 1990-talets Sverige är de böcker som 
läses flitigt. C S
Lewis menade att barnböcker som inte kunde läsas med behållning även av vuxna inte var
något att ha. Narnia-serien är ett exempel på barnböcker som har mycket att ge både
unga och äldre läsare. De handlar om några barns äventyr i landet Narnia, där de dras
in i en kamp mellan det onda och det goda. Böckerna är både spännande och välskrivna
och kan läsas rakt upp och ner som fantastiska äventyr, vilket många också gör. Som
kristen läsare kan man dock i böckerna hitta en rad kristna symboler och en sorts
återberättande av Nya testamentets frälsningsbudskap. Många läsare skrev till C S
Lewis och undrade om lejonet Aslan, Narnias ledargestalt, var Jesus. C S Lewis var då
alltid noga med att påpeka att Aslan inte var Jesus. Om man däremot antog att Narnia
hade funnits och att Jesus hade kommit dit, så skulle han kanske ha kommit på det sätt
som Aslan gjorde.
Sciene fiction
C S Lewis har även skrivit en science fiction-trilogi, som man kan
se som en vuxenvariant av Narnia-serien. De tre böckerna Utflykt från tyst planet,
Perelandra och Vredens tid är, precis som Narnia-böckerna, spännande romaner och kan
läsas som just det. Sedan finns det också, precis som i Narnia-böckerna, mängder av
symboler som kan knytas till Bibeln och kristendomen. Människans förhållande till
religionen och till olika moraliska problem utforskas på ett mycket finurligt sätt, och
många läsare har vittnat om hur de fullkomligt svepts iväg av
böckerna och deras budskap. Bland de "riktiga" science
fiction-läsarna och författarna bemöttes först C S Lewis böcker ganska kyligt, och
man klagade på hans sätt att symboliskt föra in kristendomen i böckerna. Under
kommande år fick dock böckerna ett allt bättre rykte och Lewis inbjöds t.o.m. av den
berömde science fiction-författaren Arthur C. Clarke för att hålla föredrag om sina
böcker. Mycket av inspirationen till sina science fiction-böcker hämtade C S Lewis i
den litteratur som han dagligen sysslade med i sitt arbete, nämligen medeltidens
litteratur. En annan viktig inspirationskälla var den nordiska mytologi, som han varit
så fascinerad av som ung.
Brev från helvetet
Genombrottet som författare för en större publik kom med hans
bok Från Helvetets brevskola. Den består av ett antal brev som en äldre djävul, onkel
Tumskruv, skriver till sin unge lärjunge Malört, också han en djävul. I breven ger
Tumskruv råd till Malört om hur han ska bära sig åt för att förföra en
"patient", i det här fallet en ung man som just blivit kristen. På ett
träffsäkert sätt beskriver C S Lewis de olika frestelser som vi människor utsätts
för i det dagliga livet. Hur lätt är det inte att till exempel inbilla sig själv att
man handlar på ett visst sätt av helt andra orsaker än de verkliga! Bokens form ger
utrymme för annorlunda infallsvinklar och gör också att den ofta är rolig, samtidigt
som det hela tiden finns ett stort allvar i botten. Breven publicerades först ett åt
gången i en kristen tidning, men samlades sedan i en bok som snabbt blev en storsäljare,
både i England och i USA.
Kan man vara kristen?
Efter framgångarna med Från Helvetets brevskola blev C S Lewis
erbjuden att hålla några kortare föredrag i radio om kristendomen. Han valde att tala
om kristendomens grunder och föredragen blev en sådan framgång att de kom att följas
av ytterligare några omgångar. Samtliga föredrag samlades slutligen, med några
tillägg, i en gemensam bok, Kan man vara kristen?. "Jag skriver inte för att
utveckla något som jag skulle kunna kalla 'min religion' utan för att framställa
grundläggande kristendom som är vad den är och var vad den var långt innan jag
föddes, antingen jag gillar den eller inte", skriver C S Lewis i förordet. Som en
introduktion till klassisk kristen tro är Kan man vara kristen? med sina logiska
resonemang och sina knivskarpa argument en svårslagen bok. Den är utmärkt att sätta i
händerna på såväl erfarna kristna som sökande skeptiker och uttalade ateister. Den
engelska originaltiteln är talande: Mere Christianity, dvs bara kristendom i ordets mest
positiva bemärkelse. I en biografi om C S Lewis skriver författarna att om man fick
välja en av C S Lewis böcker att ta med till en öde ö, då fick det nog bli Kan man
vara kristen?
Den stora skilsmässan
I Den stora skilsmässan tar C S Lewis upp problemet med hur en god
Gud kan skicka människor till helvetet. I en dröm får författaren följa med på en
bussfärd från helvetet till paradiset, där han får bevittna hur invånarna i paradiset
förgäves försöker övertala sina eländiga vänner och släktingar på besök från
helvetet att stanna i paradiset. Med sina visioner om helvetet är det oundvikligen en
skrämmande bok, men det är också en genomtänkt och klargörande bok. Hamnar man i
helvetet mot sin vilja? Hur kan man vara lycklig i himlen när andra lider i helvetet? Den
stora skilsmässan är ett försök att i berättelsens form besvara åtminstone några
sådana frågor. Det är en bok man lägger ifrån sig med blandade känslor, men den
leder definitivt till eftertänksamhet.
Sparade det bästa till sist?
Det rätta ansiktet, den sista roman som C S Lewis gav ut, tyckte
han själv var det bästa han skrivit. Romanen bygger på en omskrivning av den grekiska
myten om Amor och Psyke, en idé som han fått redan i unga år, men då inte klarat av
att förverkliga. Romanen är skriven i jag-form och det är Orual, Psykes storasyster,
som berättar. Gammal och bitter anklagar hon gudarna för 
att ha förstört
hennes liv. Det är en berättelse om kärlek och hat och om tro och vetande. Vad innebär
det att älska någon annan? Vad innebär det att älska sig själv? Var går gränsen
mellan att älska sig själv och andra? Vad innebär det att älska Gud mer än
människor? Vad kan man tro och vad kan man veta? Det säger sig själv att det är en
roman som lämnar gott om utrymme till egna funderingar och teorier. Det är definitivt en
roman som bör läsas mer än en gång och förmodligen också en roman som man aldrig
blir riktigt färdig med. Boken är mycket skickligt skriven och det finns de som anser
att C S Lewis vanliga jag försvunnit och att han helt gått in i Oruals jag. Inledningen
av boken, där den bittra Orual beklagar sig, är till exempel ett mästerverk. Till en
början mottogs boken väldigt svalt av både kritiker och läsare, mycket beroende på
att den är svårläst och kräver mycket av sina läsare. På senare tid har dock en
omvärdering skett, och den allmänna uppfattningen bland läsare och forskare tycks ha
hunnit ifatt C S Lewis egen: Det rätta ansiktet är hans bästa bok.
Omtyckt av många
Något som bidragit till att C S Lewis böcker fått så stor
genomslagskraft är att de med glädje läses i de flesta läger. Den kristna kyrkan är
ofta delad i många frågor och olika samfund har sina egna teologer och författare. C S
Lewis går däremot över gränserna och är en populär författare i de flesta samfund,
hos protestanter såväl som hos katoliker. Även bland icke-kristna skeptiker är han en
respekterad författare. C S Lewis försökte alltid se till det som enade kyrkan, inte
det som delade den. Samtidigt var han noga med att hålla sig till de kristna grunderna.
De fick inte rubbas. "Mere Christianity" var det som gällde.
I år är det alltså 100 år sedan C S Lewis föddes och
1900-talet går mot sitt slut. Att försöka förutsäga vilken litteratur från vårt
sekel som kommer att överleva nästa sekel är mycket svårt, men jag är övertygad om
att stora delar av C S Lewis samlade verk kommer att höra till den skaran. Hans böcker
är tidlösa och ständigt aktuella. Och Gud skulle inte tillåta att de föll i glömska.
Jakob Persson
Fil Stud, Lund
