|
[Läger på 90-talet...] En oas med Jesus och vänner
Att vara tonåring är ofta en komplicerad tillvaro. Barnakroppen ska inte bara bli större och ungdomssinnet mer moget, man tar nu också hastigt och impulsivt de första stegen i sina livsval gällande yrken, relationer och inte minst sin tro. Den kristna kyrkan har varit medveten om detta och brukar ha omfattande satsningar på människor i denna unga ålder. Både när det gäller undervisning om den kristna trons grundsanningar men också uppmuntran av en social gemenskap med andra unga kristna. Återkommande läger
I det dåvarande BV/KUS gjordes denna viktiga satsning huvudsakligen med två somrars konfirmation och fortsatte sedan med de återkommande Bibelveckorna, Påsk-, Pingst-, Nyårs- Allhelgona- och Mikaelilägren.
Dessa läger var för de medverkande trevligt välbekanta och stabila arrangemang där alla visste hur saker och ting skulle se ut. I stort sett varje deltagare var kända för varandra och inte sällan släkt. Talarna och ledarna var välbekanta från hemföreningarna och det var från dem som alla förväntade sig få Guds ord och gemenskap. Ordningen med de teologiskt täta och långsamma gemensamma sångerna tillsammans med bibelstudier på 70–75 minuter gjorde en god igenkännbar ram för varje läger. Även de lika obligatoriska sociala aktiviteterna kändes igen. Det vågade nattsuddandet utanför ytterdörren i den svinkalla natten så väl som dödtiderna mellan aktiviteterna då de intressantaste samtalen oftast uppstod. Slutligen fanns även de mer ordnade verksamheterna som ständiga sportturneringar och obligatoriska parlekar som avslutade varje dag. Dessa tedde sig dock mindre framgångsrika då kyskheten dominerade på dessa läger, kärleksparen var mindre vanliga än vad man skulle kunna förvänta sig.
Förändringar kom
Men förändringarnas vindar blåste. Flera nya ansikten dök vid denna tid upp som talare och ledare. Talare från andra kristna sammanhang blev aktuella och även en del nya efternamn blev vanliga bland lägerdeltagarna. En ny karismatisk tendens märktes bland annat i de nya kortare och snabbare sångerna som upprepades i oändlighet, i vilka man nu också använde elektroniska instrument!
Teologidelen förblev gediget uppbygglig och gudstjänsten styrdes mer upp som en höjdpunkt på lägren. Förkunnelsen fick i och med de nya predikanterna än mer avancerade inslag. Om till exempel den postmoderna kulturteorins problem och lösningen på gåtan om den hebreiska språkhistorien. På ett beundransvärt vis tog ändå 16-åringarna till sig detta i sitt hjärta. De ledaransvariga blev fler, vilket ökade engagemanget oftast ända ner till deltagarna, som också verkade öka i antal i slutet av denna period.
Högt betyg
En kristen gemenskap kan naturligtvis aldrig värderas i popularitet och är till sin natur heller aldrig perfekt. Nya trender och snabb utveckling är också svårt att värdera, då man ofta för att nå någonting nytt lämnar något annat. Av frukten ska vi se Guds verk, säger Jesus. Det faktum att många av oss som var tonårningar då fann en oas, mycket glädje och hjälp på vägen vidare med Kristus ger naturligtvis ett högt betyg nog och tecken på Guds välsignelse.
Pontus Johansson Örkelljunga
|