Bibelns mest berömde låtskrivare måste utan tvekan vara kung David. Han lovade ofta Gud med sång och instrument, men när symbolen för Guds närvaro – arken – återvände till Jerusalem flödade glädjen över i varje fiber av Davids kropp. Det blev till hopp och dans inför Herrens ansikte. Då gick David bort och hämtade Guds ark ur Obed-Edoms hus och upp till Davids stad under jubel ... Själv dansade David med all makt inför Herren (2 Sam 6:12,14).

Vacker dans inget krav

Hur tror du att det såg ut när David jazzade runt på Jerusalems gator? Antagligen ganska tokigt, eftersom hans fru Mikal skämdes för honom (2 Sam 6:16). Men när David hoppade och dansade framför arken tänkte han inte på hur det såg ut eller om stegen var rätt eller fel. Han förlorade sig i glädje och tacksamhet utan tanke på vad andra tyckte, det var ju inte av dem han ville ha beröm. Det var ingen uppvisning, det var lovprisning!

… så du kan också dansa!

Tänk om vi skulle våga släppa loss på samma sätt lite oftare! Precis som David jublade över arken kan vi också jubla. Guds närvaro är ju alltid hos oss eftersom vi är hans tempel och får fyllas av den helige Ande. Låt oss ära vår skapare med det han gett oss: vår kropp. Gud har köpt er och priset är betalt. Ära då Gud med er kropp (1 Kor 6:20). Vi har all anledning att följa uppmaningen i Psalm 149:3: Må de lova hans namn under dans, till puka och harpa må de lovsjunga honom. Lovdans är något för alla som har en kropp, och ett sätt att uttrycka glädje och tacksamhet till vår Gud som alltid är nära oss. Våga dansa du med! 

Till startsidan