Jag gifte mig med världens underbaraste kvinna, Malin, 1991. Det var det värsta jag någonsin gjort! Att börja leva med en annan människa innebar kompromisser och hänsynstaganden på ett sätt som jag inte var van vid. Efter ett gräl det året kändes det som om vårt förhållande var i totalt bottenläge. Det var då jag började inse styrkan med att vara gift. 

Jag är uppvuxen i en trygg kärnfamilj. När jag ser mig omkring förstår jag att jag är lyckligt lottad. Under mina uppväxtår fanns alltid mina föräldrar där med en hjälpande hand för mig och mina syskon. De hjälpte till med läxor, skjutsade till olika aktiviteter, gav oss mat och allt annat som kan tänkas behövas. De ställde helt enkelt alltid upp för oss när vi behövde dem. Och de älskade varandra och gör det fortfarande efter över 30 år!

Först giftermål – sedan sex. För Susanna och Christian var väntan ibland både jobbig och påfrestande. Men långt ifrån omöjlig. – Det är bra att sätta gränser för hur långt man vill gå. Och att be till Gud om hjälp, säger de. 

Vissa människor har en tendens att bli insnöade på saker de gör så till den grad att andra tycker att det går från charmigt till nördigt. Jag har efter år av intensiv förnekelse kommit fram till att jag är en sådan. 

”Vara andlig ledare?! Jag? Nej, jag är för ung, blyg och oerfaren. Jag kan inte leva upp till äldre kristnas krav på hur man ska vara.” Timoteus var en som vågade. 

Jag är uppvuxen i ett kristet hem i Skåne. Allt var frid och fröjd fram till jag var ungefär 16 år. Då började jag fundera på om Gud verkligen fanns och kom fram till att han nog inte gjorde det. Det här är min berättelse om hur jag lämnade Gud och mötte honom igen.