I Bibeln finns många löften om att Gud hör bön. Insidan bad ett gäng ungdomar att berätta om hur Gud svarat på just deras böner.
Linnea Zadig, 17 år, Örkelljunga
När min syster Josefina var i åttonde månaden fick hon beskedet: ditt barn har tre fel på hjärnan och kommer att bli gravt handikappad. Först blev Josefina och hennes man chockade. Sedan startade de en bönekedja. Många, många bad för Sigge. En del blev till och med frälsta. Sigge föddes. Han undersöktes och lever nu ett helt normalt liv. Läkarna bad om ursäkt och förklarade att “vi måste ju berätta vad vi ser på röntgenbilderna.” Gud hör bön. Bön gör skillnad. Tack Gode Gud för vårt mirakelbarn Sigge!
Samuel Tellbe, 20 år, Horred
Under en lägerkväll gick jag till förbön efter undervisningen. Jag kände mig redo att ta emot Jesus som min herre, så vi bad för det. Vid kvällens slut gav förebedjaren mig ett tilltal från Gud: ”Redan nu i veckan ska du få svar”.
Under andra natten efter lägrets slut väcktes jag plötsligt av att en stark vind blåste inom mig. Min kropp blev alldeles paralyserad. Jag kunde inte vrida på huvudet, men jag kände en speciell närvaro i dörröppningen. Efter några sekunder släppte allt och jag somnade om. Jag tror att Jesus var i mitt rum den natten.
Miriam Heule, 15 år, Ystad
Jag tror att jag får bönesvar oftare än jag lägger märke till. Men ett konkret bönesvar som jag kommer ihåg väldigt tydligt är när jag som tolvåring skulle byta skola och stod ensam på skolgården, orolig att ingen skulle vilja vara med mig. Jag bestämde mig för att be en väldigt kort och slarvig bön. Några sekunder senare kom det fram ett stort gäng tjejer och frågade om jag ville vara med dem. Det kändes verkligen som att Gud hjälpte mig i den situationen och gav mig ett par riktigt goda vänner.
Samuel Malmqvist, 19 år, Sollebrunn
När jag planerade inför sommaren ville jag väldigt gärna åka på Pannkakskyrkans turné samt Ungdomsoas läger. Men mitt sommarjobb gav mig inte ledigt, så jag valde att tacka nej till jobbet – touren och lägret brukar betyda mycket i min relation med Gud. Jag kände då hur Gud gav mig frid över att det kommer ordna sig om jag bara väntar. Redan i mitten av maj hade jag fått tre nya sommarjobb, nästan utan att ha sökt dem, och de ligger på de veckor jag “kan” jobba. Vi är mer värda “än många sparvar” (Luk 12:7).
Anna Frykman, 18 år, Kungälv
När jag var yngre tränade jag gymnastik och brukade cykla hem därifrån på våren och försommaren. Man är inte jättepigg i benen efter två timmar ganska intensiv gymnastik. På väg hem fanns det en sväng som gick över i en backe. Jag minns att jag en gång bad Gud om styrka att klara av backen, och sedan kände hur jag fylldes med energi och kraft. Det kan tyckas litet, men det var ett riktigt ”wow-moment.” Och jag klarade backen dessutom. Gud hör bön – ingen bön är för liten för att bli hörd.
Linda Svensson, 24 år, Stockholm
Jag tror på en Gud som vet vad han gör, särskilt när jag själv inte gör det. Nyligen sade jag upp mig från mitt jobb, då ledningen för företaget styrde på ett sätt som jag inte ställde upp på. Jag stannade kvar så länge jag upplevde att jag kunde vara kvar, men ibland kan det bästa vara att släppa taget. Jag fick förbön och bad själv att Gud skulle visa mig vilken väg jag skulle gå. Tiden kom och jag fick frågan om jag ville sluta och jag svarade ja. Stillsamt och naturligt kom det svaret och jag fick återigen smaka på Guds helande och glädjefyllda frid.
