Ordet ”själavård” kan väcka olika reaktioner. Vissa tänker på människor som mår dåligt och andra tycker kanske mest att det verkar flummigt. Vad innebär det egentligen? Vi får här chansen att intervjua en person med stor erfarenhet på området. John Breneman är lärare i själavård på Strandhems bibel-och lärjungaskola, och grundare av KRIS – Kristna Själavårdsinstitutet.

Vad är själavård?

”Med psykologi kan vi till viss del förstå människan. Dock kan inte psykologin lösa alla våra problem. Själavården är en process där psykologi möter teologi. Även om man kan få mycket hjälp genom psykologi, måste Guds ord vara grunden och rättesnöret för oss. Själavård handlar om att bli mer hel som människa, att helgas, växa i sin gudsrelation och bli mer kristuslik. Inom själavården sker detta främst genom samtal.”

Hur går ett samtal till?

”Det är en dialog mellan två människor. Man pratar om livet och vad som händer på insidan av oss människor. Vanligtvis består samtalet av en person som talar, och en person (själavårdaren) vars främsta uppgift är att lyssna. Det finns dock två aspekter av att vara själavårdare. Den ena är att lyssna och förstå människan där hon befinner sig. För förståelse krävs det att man lyssnar. Den andra aspekten är att man som själavårdare får tillfälle att undervisa. Undervisningen i Guds ord är en viktig del i själavårdsprocessen.”

Kan vem som helst syssla med själavårdande samtal?

”Ja och nej. Jag tycker att det absolut viktigaste för en person som går in i en själavårdande uppgift, är att älska personen som man samtalar med. Det handlar om att ha kärlek som förhållningssätt. Jag anser att om man inte har hjärta för den andra personen, då har man heller ingen rätt att gå in ett själavårdssamtal med henne.

Själavård är för alla, oavsett om man har ett påtagligt problem eller inte

Det andra som måste finnas är kunskap och kompetens. Man måste ha förståelse för hur en människa tänker och känner, vilka faktorer som påverkar just den individ du talar med, och vad det är som händer i människa när det blir kamp eller problem i livet. Det krävs empatisk förmåga för att kunna sätta sig in i en annans situation.

Dessutom behövs kunskap om Bibeln om man vill undervisa det rent och klart. För att kunna undervisa är det en nödvändighet att man är kapabel att använda Bibeln som ett redskap. Att kunna tänka bibliskt är en nyckel.”

Måste man må dåligt för att gå i själavård?

”Nej, det handlar om helgelse. Ingen av oss är färdig med den processen. Vi har alla en väg att gå för att bli mer och mer kristuslika och för att växa i vår gudsrelation. Jag tror att det är lätt att vi blir blinda för vissa delar av våra liv, och därför är det nyttigt att gå in i en dialog med någon annan som kan se saker som vi själva har svårt att se i våra egna liv. Själavård är för alla, oavsett om man har ett påtagligt problem eller inte.”

Vad har själavård att göra med tonåringar?

”Jag tror att det är viktigt att tonåringar har någon att prata med. Ibland kan föräldrar eller andra familjemedlemmar bli bra samtalspartners på grund av förtroendet som förhoppningsvis finns där. Det är dock inte alla som har förtroende för sina familjemedlemmar. Att under ungdomen, som ju ofta är en känslig tid, få möjligheten att prata med någon, oavsett om det är en förälder eller en utbildad själavårdare, tror jag är väldigt bra.

När det är mycket som händer inom en, när det kanske finns mobbingproblematik, konflikter, snedvridna självbilder eller dålig självkänsla, så är det bra att ha ett bollplank som man kan känna sig trygg med. Det är viktigt att inte stänga in frågor och känslor. Man bör prata med någon där man vet att det är helt tillåtet att prata om allt.”

Har du något att tillägga?

”Alla människor brinner för något. Alla har vi en passion i våra liv. Vissa människor brinner för att hjälpa andra. Jag vill uppmuntra tonåringar som brinner för att hjälpa andra människor att bli utrustade för att hjälpa andra. Det finns ett stort behov av samtal, det kommer det alltid att göra. Där det finns människor så finns det problem. Om det finns ungdomar som tror att de har en passion, en gåva att hjälpa andra, så är min uppmaning att utveckla den gåvan – att rustas, få en utbildning. Om man känner det tidigt i sitt liv ska man bejaka den längtan i sitt liv och ta fasta på det.”

 

John tipsar

En samtalspartner – det är viktigt att ha någon att prata med, där man vågar ta upp jobbiga saker och där man inte behöver trycka ned sina känslor.

Andlig mat – att få sund näring i sitt liv. Andaktsliv, ord från Gud i bibelläsning och bön, och att tillhöra en god kristen gemenskap är vitalt för själen.

Dagbok – vissa människor skriver hellre än att prata. En dagbok kan ge ett annat perspektiv på sina tankar och sitt liv.

Bra böcker – andra människor har skrivit ned sina tankar och erfarenheter.

Lovsång och kristen musik – både att delta i och att lyssna på. Det är ett sätt att ta del av Gud och kan ge nyttig input bland allt annat surr i samhället.

Läger, möten, konferenser – för inspiration. På sådana platser infaller ofta en sorts öppenhet att ta till sig av det någon annan säger.

Själavårdskurs – kan lära en mycket som sig själv.

Foto: Aidan Meyer
Alfred Nilsson
Student, Lund. Med i Insidans redaktion 2013-2015.
DELA
Föregående artikelFlorence Nightingale
Nästa artikelApologetik: Ledtrådar om Gud: människan