Ibland känns världen och livet ganska hopplöst. Vad kan man egentligen göra när allt känns tungt runtomkring?

Lyssna du också! Sången heter Modersvingen och är skriven av Lina Sandell. Carola sjunger den på sitt album “Blott en dag” som finns på Spotify.

Lite då och då, ofta på måndagsmorgnar, lyssnar jag på en sång som går så här: “… jag vill glömma all livets smärta, all tidens oro, all jordens ve….”  (“ve” är ett gammalt ord som betyder olycka). Det gör jag för att det finns så mycket som är jobbigt som jag inte orkar tänka på, som jag inte orkar ta hand om eller bära på mina axlar. Saker att oroa sig för och sörja över finns det i överflöd i den här världen, och när jag ser mig omkring blir det ibland extra tydligt för mig hur mycket det är som är trasigt.

Tidens oro

När känner du sorg och oro? Kanske när du läser någon artikel om små barn som är på flykt, om krig och människor som lider? Kanske när det verkar som om politiken svajar hit och dit? Det känns tungt att tänka på hur mycket ondska det finns när ännu en skandal avslöjas och när det verkar som att lögner, maktspel och fusk med pengar finns överallt. Sedan kan man lägga till lite oro över klimatet och en och annan grå måndagsmorgon till soppan, och krydda med näthat och mobbning.

Det kan vara som att ha ett gäng blyklumpar i fickan.

Bly i fickan?

Som om inte det vore nog kan vi titta in i våra egna liv. Där finns misslyckande, för mycket klagande och för lite tacksamhet. Där finns själviskhet. Där finns hur du surade och förstörde dagen för någon annan. Där finns sorg över någon som svikit och sår från jobbiga saker du varit med om. Där kanske finns en och annan lögn, och saker som du skäms för. Det finns saker inom oss som är tunga att bära runt på. Det kan vara som att ha ett gäng blyklumpar i fickan.

Att gömma sig vid hjärtat

Så, varför hjälper det egentligen att lyssna på den där låten om att glömma livets smärta? Det hjälper därför att sången fortsätter med att jag vill “gömma mig vid det hjärta vars nåd och godhet jag nu fått se” (fast uttryckt något mer ålderdomligt). Det hjälper därför att jag funnit ett hjärta som jag får gömma mig tätt intill. Det hjärtat är Guds hjärta. Han är den som bär hela världen på sina axlar och som gav oss Jesus – Jesus, som tog hela världens felsteg, misstag och ondska på sina axlar när han dog på korset. Jesus innebär hopp för världen, till och med när allt ser hopplöst ut. Jesus ger hopp för ditt liv. Jesus vill att du kastar dina bekymmer på honom, därför att han har omsorg om dig. Han bjuder in dig att vila tätt intill sitt hjärta, som bultar för dig, till hjärtat som en gång slutade bulta – för dig.

Foto: pixabay.com
Olivia Preston
Student, Stockholm. I Insidans redaktion 2015-2018.
DELA
Föregående artikelTips: Teofiluspodden
Nästa artikelAtt våga sticka ut