Våren är här! Nu slipper jag äntligen de mörka och kalla kvällarna, jag slipper att ta på mössan och vantarna varje gång jag går ut, jag slipper snödrivorna på varenda trottoar, och framför allt slipper jag Melodifestivalcirkusen! Men knappt har jag lyckats glömma ståhejet förrän det är dags för nästa hajp, nämligen Eurovision Song Contest. Vintern och våren är fyllda av dessa evenemang som får så många människors uppmärksamhet och lördagskvällar. Jag lyckades nästan undvika att se Sveriges alla femtioelva deltävlingar, men finalen kunde jag inte låta bli att titta på. Det verkar vara omöjligt att isolera sig så väl att man helt missar det. Men nu är det alltså snart Eurovision, och hela kalaset kostar i år 250 miljoner kronor att arrangera. Tvåhundrafemtio miljoner!!
Varför inte använda dessa miljontals kronor (som uppenbarligen finns någonstans!) till något där det verkligen behövs?
Måste man lägga så mycket pengar på några dagars tv-underhållning? Måste allt vara lite större, snyggare och coolare än förra året? Och måste jag gå på det varje år? Jag tycker ju faktiskt det är roligt att titta på, att kommentera de roliga låtarna, artisternas kläder och de udda framträdandena. Jag sitter alltså bänkad framför tv:n, men samtidigt har jag hela tiden den där lilla klumpen i magen. Jag tycker egentligen inte att detta är rätt. Varför ska man lägga så otroligt stora summor pengar på något fint och underhållande men som bara varar en kväll eller några dagar? Vad hade man fått om man hade valt att göra något annat med de pengarna? Varje land har problem på olika sätt, med fattigdom, arbetslöshet, ekonomisk kris och så vidare. Varför inte använda dessa miljontals kronor (som uppenbarligen finns någonstans!) till något där det verkligen behövs?
Men vad gör jag åt det? Jag kan sitta och förfäras över de otroliga pengasummorna, men samtidigt kollar jag ju på det – jag faller för deras trick! Så frågan är nu: Vad kommer jag göra på kvällen den 29 maj?
