För ett tag sedan såg jag en dokumentär som handlade om sociala medier. Företagen kritiseras där för att produkten de säljer inte är en konkret vara utan människors uppmärksamhet. De utformar sina appar så att vi ska vilja scrolla lite till, lite till …  Vi lever alltså i en tid då några av de rikaste företagen i världen konkurrerar om att få sälja våra klick, och tiden våra ansikten är riktade åt ett visst håll. 

Människan blev alltså till ansikte mot ansikte med Gud.

Det finns en “konkurrent” till de här företagen som inte är med i matchen för att tjäna pengar. Det är en som längtar efter vår uppmärksamhet för att få möta oss ansikte mot ansikte. När Gud skapade den första människan i Edens lustgård fick hon liv genom att han blåste in livsande i hennes näsa (1 Mos 2:7). Människan blev alltså till ansikte mot ansikte med Gud. Det tror jag är en sanning än idag. Vi blir till inför Guds ansikte, i hans närvaro. Gud längtar efter vår blick, inte för sin egen skull utan för att få ge av sin kärlek. Det är när vi riktar våra hjärtan till Gud som vi fullt ut blir de vi är skapade till att vara. 

En uppmuntran till både mig och dig är att ta tid till att vända ansiktet mot honom, att välja att rikta uppmärksamheten till Gud. Hans ansikte är alltid riktat mot dig. Han är totalt närvarande, alltid. Varje dag kan vi få möta honom som på det allra djupaste, vackraste sätt längtar efter våra ansikten. 

Mitt hjärta tänker på Ditt ord: ‘Sök mitt ansikte!’ Ditt ansikte, Herre, söker jag. (Ps 27:8)