”Tro är något jag får, inte något jag skapar av ren vilja”, var det någon klok som sa. Något jag får, men som jag måste välja om jag vill ta emot eller inte. Men om det nu bara är att ta emot, varför är det så svårt ibland? Jag tror att mycket handlar om att våga. Det handlar om att släppa kontrollen, och det kan vara väldigt läskigt ibland. Ett hett tips då är att be till Gud att du ska våga tro på honom. Att du ska våga tro på att det är sant att Gud har löften som gäller för dig. Löften om att omsluta dig på alla sidor, om att förlåta dig för allt som blir fel så att du kan stå fri, om att han älskar dig såsom du är för att det var så han skapade dig.

Det finns ett ord som jag tycker mycket om, det är ordet nåd. Nåd betyder gratis, fast liksom ännu billigare. Nåd är inte bara gratis som i att få utan att behöva betala något, utan gratis som i att man verkligen inte förtjänade det man fick. Man ligger liksom inte på plus-minus noll i utgångsläget, utan på minus jättemycket men får ändå gratis. Varför ville jag då förklara ordet nåd? Jo, för att det är nådefullt att vi får tro. Vi får tron bara av nåd, vi har verkligen inte gjort något för att förtjäna den, det gäller bara att våga ta emot.

”Hur kan jag veta jag är älskad
Hur kan jag veta jag är fri
Hur kan jag sjunga min lovsång till dig
Hur kan jag säga jag har liv

Det är din nåd, din underbara nåd
Det är din nåd, din frälsande nåd
Jesus din nåd som ger syndaren liv
Din nåd som frälste mig”

(Harald Höidahl)