Jag är ingen naturlig plugghäst. För mig har det oftast varit svårt att hitta motivation till att sätta mig ner och studera flitigt under flera timmars tid. Det har inte gjort livet lättare för mig direkt. Denna syn på plugg och den bristande motivationen följde med mig när jag skulle lära mig körkortsteorin. Min strategi var att plugga så lite som jag behövde för att få godkänt. (Jag rekommenderar inte någon att följa detta dåliga exempel.) Motivationen räckte ändå så långt att jag läste halva kursboken. Dagen för uppskrivning kom och jag fick 50 poäng. För godkänt behövs 52. Andra gången fick jag 51, och sista gången fick jag precis godkänt, 52 poäng.
Ibland kan vi tycka att vi kör hur bra som helst
Vart vill jag komma med denna konstiga körkortshistoria? Jo, jag tänkte på detta att vi alla, i oss själva, får underkänt på vår uppkörning i livet. Vi lyckas inte nå upp till ett liv utan synd. Ibland kan vi tycka att vi kör hur bra som helst och tänka att vi ska lösa det på egen hand. Men det är omöjligt för oss.
Om vi tänker oss Gud som vår uppkörningslärare, så ser han inte på vår prestation i körningen genom livet. Han ser i stället på om vi tagit emot Jesus, och därmed fått hans resultat och ”uppkörning”. Genom Jesus död på korset får vi ta emot rättfärdigheten som en gåva. Det betyder ju inte att vi ska köra hejvilt på vägarna, utan vi behöver ha koll på hans vägskyltar och ha med honom i bilen. Men att vi får sitta bakom ratten, det beror på honom.
Tips:
Läs Fil 3:9 och Rom 5:1-5.
