Sedan dag ett har kristen tro varit en del av Arvids liv. Men någonstans på vägen kom tvivel och tron kändes svår och stundvis osann. Genom att fortsätta söka Gud kunde Arvid hitta en trygghet.
Namn: Arvid Wijk
Bostadsort: Lund
Sysselsättning: Pluggar till civilingenjör inom industriell ekonomi
Intressen: Musik, matlagning och vara ute i naturen
Fun Fact: Kunde allt om ostar när han var 10 år
Som barn gick Arvid på en kristen förskola i Lund och därefter på kristna barnläger. På mellanstadiet flyttade familjen till Urshult i Småland och det ledde till en del utmaningar. Han kände sig ensam och saknade vännerna och den stabila tillvaron han upplevt i Lund. Den nya klassen hade gått tillsammans sedan förskolan, och övergången från stadskulturen i Lund till epa-traktorerna i Urshult ledde till en kulturkrock. Det blev även svårare i hans gudsrelation, då han upplevde att det var dags för honom att ta ett eget beslut om sin tro.
Tron går upp och ner
På gymnasiet bestämde Arvid sig för att försöka vara öppen med sin tro. Han började be mycket och övertygades om att Gud var med honom. Senare under gymnasiet gled han dock ifrån Gud och vardagen rullade bara på. Han säger att han var kristen på “stand-by”.
– Tron var inte mitt mål i livet, även om jag ville att det skulle vara så.
Oavsett vad vi tror eller inte tror, är Gud här
Vintern efter studenten reflekterade han mycket över Guds roll i hans liv och han bad att Gud skulle visa att han var närvarande, vilket han sedan började övertygas om i sitt hjärta.
Han är där ändå
Under det senaste året har Arvids nyårslöfte varit att be varje dag, just eftersom han är övertygad om att det hjälper i motgångar. I perioder kan han fortfarande tvivla på att Gud är nära.
– Det har varit svårt för mig att känna Guds närvaro, även om jag i teorin vet att han finns.
Med tiden har han fått nya perspektiv och menar att oavsett vad vi tror eller inte tror, är Gud här. Det kristna livet innebär att vara i ständig utveckling, att man aldrig blir “klar.” I vissa perioder kan man få bönesvar, i andra kan tron kännas som en torr öken. Vi får lita på att Gud håller också när vi faller. Att tvivla och bearbeta är en del av att tro – det gör en starkare!
