Utan att Elias Petrén kan sätta fingret på hur det gick till, så skänkte Gud honom tro under ett konfaläger som inte var en dans på rosor.
Elias Petrén
Ålder: 21 år
Bor: Skene
Sysselsättning: vikarierande ungdomsledare i en församling i Horred
Intressen: spela cello, nörda datorspel, hålla på med Pannkakskyrkan och umgås med min flickvän
Som liten tog Elias Gud för givet, men från och med någon gång i mellanstadiet bestämde han sig för att Gud inte fanns. När det var dags för konfirmation var Elias ganska motvillig, men hans mamma, som har en barnatro på Gud, ville verkligen att han skulle göra det. ”Du kan ju i alla fall veta vad du väljer bort”, var argumentet. Till slut valde Elias att anmäla sig till en sommarkonfirmation, mycket på grund av hopp om saftiga konfirmationspresenter.
Tuff men viktig tid
– Så här sju år senare kommer jag inte ihåg så mycket av vad som hände under konfirmationen. Jag kommer ihåg att det inte alls var en dans på rosor för mig – jag hade inte så många vänner i gruppen, och vissa dagar försökte jag bara överleva. Jag kommer också ihåg att jag fick se att det var möjligt för vanliga, intelligenta människor att tro på Gud. Bland ledarna och faddrarna mötte jag en kärlek som var mer accepterande och inbjudande än kärlek jag mött tidigare, och jag insåg att de hade något som jag verkligen ville ha.
”Gud skänkte mig en tro.”
Guds timing
– När och hur det hände kan jag inte säga, men jag vet att innan konfirmationstiden så trodde jag inte alls, och efter konfirmationen så trodde jag på Gud. Så här i efterhand är det väldigt tydligt att det var Gud som skänkte mig en tro, och att det var rätt tillfälle för mig att börja följa honom.
Inte ensam
Efter den här tiden blev det ungdomsgruppen, de kristna vännerna och läger som hjälpte Elias att bli kvar och växa i tron.
– Utan alla goda vänner och förebilder som tog sig an mig hade jag antagligen inte varit kristen idag, det inser jag nu i efterhand. Läger blev också väldigt viktiga för mig. Där fick jag se att jag verkligen inte var ensam i min tro, jag fick fyllas på med ny kraft och jag fick jag inspireras till att växa. I tvåan på gymnasiet tog jag ett beslut om att läsa Bibeln varje dag. Det är något som också har varit väldigt viktigt för mig.
Det finns mer
– Sommaren efter gymnasiet blev en väldigt viktig period för min relation med Gud. Genom olika händelser, vänner och läger samt genom en bok fick jag uppleva hur Gud kallade mig till ett mycket djupare liv med honom. Det var som att han ville få mig att förstå hur mycket mer av honom det fanns, och hur mycket mer det fanns för mig att få av honom. Något hände inom mig under den tiden; Gud lät steg för steg en längtan spira upp i min själ.
Idag är Gud det bästa och viktigaste jag har. När jag ser tillbaka på mitt liv, på hur han hämtade mig till sig, på hur han har förändrat mitt hjärta och mitt liv, och på hur han ger sig själv för ett kors på mig, då kan jag inte annat än att vilja ge mitt liv till honom.
