– Innan jag blev kristen tyckte jag ärligt talat att kristna var idioter. Hjärntvättade människor som bara behövde något att trösta sig med i svåra stunder. Att lägga alla sina livsbeslut på en gammal bok och en gubbe i himlen var extremt oansvarigt.

Namn: Benjamin Löfström
Ålder: 26 år
Bostadsort: Örkelljunga, men stolt göteborgare i hjärtat
Sysselsättning: Ungdomsledare
Intressen: Datorspel, filmer, serier, amatör-vandra
Fun fact: Älskar att namedroppa skådisar

Benjamin Löfströms väg mot Gud började väldigt långsamt. Under ett tio dagar långt konfaläger fick han möta den kristna tron. Människorna där var sköna och roliga, men verkade inte ta sin tro på största allvar. Efter lägret hängde han kvar i den lokala församlingen, framförallt på grund av tjejerna.

Efter ett drygt år drog Benjamins bästa kompis med honom till en annan församling. Där blev han berörd på djupet.
– Jag kunde inte riktigt förstå vad det var som gjorde det så speciellt, men det var verkligen en helt annan grej än det jag tidigare upplevt.

Då förstod han att Jesus vill finnas i det innersta, inte bara vara förbundskapten för något härligt lag där man har kul. Det blev på riktigt.

Benjamin stannade i ungdomsgruppen och började gå på gudstjänsterna med en genuin vilja att vara där. Någon gång under de tre första åren i församlingen tog han steget in i den kristna tron, på riktigt. Då förstod han att Jesus vill finnas i det innersta, inte bara vara förbundskapten för något härligt lag där man har kul. Det blev på riktigt.

Bröder, men ändå inte

En del av livet som tron på Gud påverkat mycket är relationen med familjen. Tron delar han med sin mamma, men relationen med sina icke-troende bröder har blivit svår att hantera för Benjamin.
– Det känns som att mina familjerelationer slits isär på grund av mig, och det känns jättesorgligt. Men jag vägrar tro att Gud inte kan bryta igenom hos dem, precis som hos mig, och att de en dag får bli mina bröder i Kristus likväl som mina biologiska bröder.

En lina som inte brister

Idag uttrycker Benjamin tydligt att Gud är allt för honom. Gud förvandlade hans liv på djupet, inifrån och ut. Gud är anledningen till att Benjamin går upp ur sängen varje dag, det levande vattnet han behöver hela tiden, varje dag, för att fortsätta leva. Även när det har varit tungt har Gud visat sin storhet.
– Många gånger har det varit tungt i mitt liv och jag har velat skylla allt på honom och acceptera lögnen som jag känt i mitt hjärta, att han aldrig har funnits där. Men det har inte gått, för det har alltid funnits en osynlig och omärkbar krok och lina mellan oss som bara inte brister!

Foto: privat
DELA
Föregående artikelFel parti vann – hur kan jag som kristen tänka om det?
Nästa artikelVems barn är du?