När Jonathans pappa dog förlorade han den som han diskuterat trosfrågor med. När han återigen började ställa frågor och hitta svar fick tron en nytändning.
Namn: Jonathan Hansson
Bostadsort: Mariestad
Ålder: 19 år
Sysselsättning: går bibelskola i Mariannelund
Intressen: laga mat, läsa, apologetik
Fun fact: Har blivit kallad “gammal farbror” innan han ens var myndig
Jonathan växte upp i en kristen familj med en pappa som var pastor och en mamma som var aktiv i söndagsskolearbetet. I och med det har tron alltid haft en självklar plats i hans liv.
– Det har varit en naturlig del att tänka kring min tro och ställa frågor.
Jonathan minns att han redan som liten, i sexårsåldern, började ställa frågor.
– Jag diskuterade mycket med pappa och han tyckte att det var jättekul. Sedan försvann han när jag var tio.
Tro eller önsketänkande?
Jonathans pappa gick bort i hjärnblödning. Därmed förlorade han även samtalspartnern som han kunde bolla tankar med, ställa frågor till och hitta svar hos. Han hade ingen annan som han gjorde det med.
– Så jag la det på hyllan – jag slutade ställa frågor om min tro. Och det kom ikapp mig när jag gick på gymnasiet. Då kom frågorna tillbaka.
Frågorna handlade framförallt om hur Gud kan skicka folk till helvetet. Efter att funderat över detta blev Jonathans slutsats att Gud inte kan finnas.
Flera gånger upplevde jag Guds närvaro och övernaturliga saker, men jag försökte alltid skaka bort det.
– Jag tänkte att det måste vara så att det jag tror på är önsketänkande. Jag vill tro, därför gör jag det.
Under den perioden var Jonathan nära att lämna sin tro – han stod på gränsen, som han uttrycker det.
– Flera gånger upplevde jag Guds närvaro och övernaturliga saker, men jag försökte alltid skaka bort det och sa att jag bara ville uppleva det här.
Nya frågor och svar
En gång stötte Jonathan på en man som pratade om frågor kring helvetet. Då insåg han att man kan ställa frågor kring sin tro och faktiskt få svar. Det blev som att nyupptäcka tron. Jonathan djupdök i området apologetik.
– Jag upptäckte att jag hade anledningar att tro på det jag gjorde. Jag vågade även acceptera mina gudsupplevelser som riktiga.
Detta blev en nytändning i Jonathans tro och han insåg att tron tål att prövas.
