Att tvingas flytta till ett nytt land kan säkert kännas hopplöst ibland. Nytt språk, ny kultur och man vet inte vart man ska vända sig för att få hjälp. Nytt Hopp i Helsingborg vill förmedla just nytt hopp till de som känner så.

Alla är vi människor. Människor med längtan i hjärtat. Med strålande dagar då allt är tipptopp. Dagar då livet är tungt. Alla är vi människor, vare sig vi vuxit upp i norra Irak bland bergsbygder och sörplat i oss heta koppar med te om morgonkvisten. Vare sig vi vuxit upp i Örkelljunga bland moppekiddoz och sörplat i oss Coca-Cola om kvällskvisten. (Lite stereotypt, men kanske finns det fördomar om människor både från Irak och från Sverige). Alla har vi formats utifrån vilken familj vi vuxit upp i, vilka syskon vi kivats med, och vilken mat vi mumsat i oss. Och visst är det häftigt att få leva, åtminstone dagar då livet känns tipptopp och ”cucan” (Coca-Cola på Kristianstadsdialekt) svalkat så fint. Vare sig vi kommer från Baghdad, Örkelljunga eller Bangkok så längtar nog de flesta av oss efter gemenskap. Och här kommer Nytt Hopp in i bilden.

Skratt och gråt

Sedan drygt en månad tillbaka jobbar jag som samordnare för en kristen organisation som heter Nytt Hopp i Helsingborg. Nytt Hopp är ett väldigt talande namn för vad syftet med den här organisationen är, nämligen att förmedla nytt hopp, inriktat på människor från andra kulturer och länder. Och det är spännande att få vara en del av Nytt Hopp, minst sagt! En dag kan jag mötas av en påse full av hallongrottor från en nyfunnen arabisk vän som kommer hit och övar på svenska. En annan dag av kvinnor som både skrattar och gråter i kvinnogruppen vi har här varje vecka. Skratt då någon råkade säga ”skit” istället för ”sköt”, och gråt då det efterlängtade uppehållstillståndet uteblev. Vi är alla människor, och vad vi alla har gemensamt är just detta att vi både behöver varandra och en högst levande Gud.

Olika, men ändå lika

Två eftermiddagar i veckan öppnar vi upp dörrarna till Nytt Hopps lokaler och har något som kallas för ”Språk och gemenskap”. Det är ett språkcafé där människor från Ryssland, Ghana, Ukraina, Iran, Irak – ja från världens alla hörn – kommer för att öva på sin svenska och dela gemenskapen med andra. Så varje vecka slår vi oss ner i skinnsofforna, njuter av nybakade bullar och dricker saft eller te medan vi snackar svenska och delar livet tillsammans. Vi delar kanske inte alla samma hudfärg, språk och kultur. Men jag tror vi alla gillar de nybakade bullarna, bär samma längtan efter att få skratta med en vän, samma längtan efter att få må bra. Att dela livet i en skinnsoffa i Helsingborg kanske inte ser så mycket ut för världen – men Gud kan göra stora saker när vi minst anar det.

Hon berättade att Gud hade svarat på alla hennes böner, och efter många år som muslim ville hon nu börja leva som en kristen. Wow!

När saftglasen står tomma och bullarna vilar fint i magarna så sätts det igång med att fylla i blanketter till någon fond för någon som har en tajt ekonomi, att lära någon hur man köper bussbiljett till stadsbussen, eller krama om någon som inte kramats om på ganska så länge. Den största inspirationskällan för Nytt Hopps arbete är kanske inte helt otippat – Jesus Kristus. En riktig baddare på att tjäna och göra det allra mest brustna, sjukaste och syndigaste i människor till något helt, vackert och rent. Kungars kung blev som en av oss, och gav sitt eget kött och blod – så totalt, för att alla människor ska få nytt liv i relationen till Gud och varandra.

Bönens kraft

Ett annat tillfälle då det äts nybakta bullar här är när vi har kvinnogrupp varje vecka. Kvinnor i spridda åldrar träffas för att helt enkelt prata om det som hör livet till. I slutet av varje samling brukar vi fråga ifall någon vill ha förbön. Och bön gör verkligen skillnad har vi fått märka. Ett exempel på det är en kvinna som kom hit på en samling, och satt i soffan med ett stort leende på läpparna två veckor efter att hon fått förbön för första gången i livet. Hon berättade att Gud hade svarat på alla hennes böner, och efter många år som muslim ville hon nu börja leva som en kristen. Wow!

Jag – en barriärbrytare

Det är fantastiskt vad man kan lära sig av att möta människor från andra kulturer och länder, med helt andra erfarenheter än sina egna. Tänk att få lära sig romska glosor och smaka på serbiska delikatesser mitt i en grådaskig vardag. Vi får alla lära oss av varandra helt enkelt. Vi kan alla få vara en del av att slå ner barriärerna mellan kulturer och länder. Vare sig vi går i skolan, är på fotbollsträningen eller på bussen. Tänk om vi kunde börja kalla varandra för vänner – för hur många år måste man bo i ett land innan man blir bemött som en jämlik människa, och inte bara som en främling från fjärran? En människa som kanske har bott i Sverige till och med längre än vad jag själv har funnits till. Det tål att tänkas på.

Aldrig ensam

Som tur är jobbar jag inte själv med det här. En hel drös med kvinnor och män är här tillsammans med mig varje vecka – för att hjälpa och stötta människor som kommer hit. Tillsammans med Gud hoppas vi att en liten smula av världen kan förvandlas av Guds kärlek. Guds rike är nära. Guds rike är i bergsbygder i Irak, bland moppekiddoz i Örkelljunga och bland pärlsockrade bullar i Helsingborg. Och allt däremellan förstås.

Skulle du vilja hjälpa till en eftermiddag på språkcaféet någon tisdag eller torsdag? I så fall kan du kontakta Anna Arvidsson på telefonnummer: 042-145722  eller skicka ett e-mail till nytthopp@tele2.se.