Fri, helig, rättfärdig och lovad evigt liv – det är Bibelns beskrivning av dig som tillhör Jesus. Även om denna beskrivning är densamma för alla som följer Jesus så är vi också skapade med våra unika personligheter som är en del av vår identitet i Kristus.

Vem är jag? Frågan har nog varit aktuell för de flesta någon gång. Du kan svara helt enkelt med ditt namn, eller du kan ge en beskrivning av vad du tycker om och inte tycker om, dina personlighetsdrag och så vidare. Då blir svaren olika för olika personer. Det svar som däremot är samma för alla kristna är Guds, vår Faders, svar på frågan “Vem är du?”. Han säger: ”Du är mitt älskade barn” (Ef 5:1). Det berättas i Bibeln att vi människor är skapade till Guds avbild (1 Mos 1:27). Vår identitet enligt Bibeln ligger i vad vi är, alltså Guds avbilder, precis som Gud själv presenterar sig som JAG ÄR*.

Vår grundläggande identitet som människor beror inte på vad vi gör utan på vilka vi är. Att vi är Guds avbilder är sanningen om oss människor även efter syndafallet, men genom syndafallet gjorde människan uppror mot Gud och därmed var skadan skedd. Allt i skapelsen blev påverkat av synden, både relationen till Gud och till skapelsen, till varandra och till oss själva. Därför är vi nu i behov av frälsning från synden. Synden hindrar oss från att fullt ut vara de människor Gud skapat oss till.

Den sanna versionen av mig själv

Synden gör oss inkrökta i oss själva – vi är alla mer eller mindre egocentrerade. Det är lätt att fastna i att ständigt tänka “hur ser jag ut, vad tänker andra om mig när jag gör eller säger såhär?” Och varför ser vi alltid på oss själva först på ett foto innan vi ser på de andra? Men kanske har du någon gång varit med om att ditt fokus plötsligt flyttats, när du lyft blicken, till exempel när du behövt trösta en vän som varit med om något jobbigt, eller när du passat barn som tar hela din uppmärksamhet i anspråk så att du helt enkelt inte hinner tänka på något annat. Det är en stor befrielse när vi kan släppa egoismen!

“Oavsett vad du kommer att tänka, säga eller göra imorgon så är du Guds älskade barn, när Jesus är den du sätter ditt hopp till.”

Det är den befrielsen, den friheten, som Jesus ger. Friheten från självupptagenheten. Endast hos Jesus, i Kristus, kan jag vara den sannaste versionen av mig själv, utan begränsningar, och växa till min fulla potential. I Kristus får mina tankar, mina känslor, mitt intellekt, min vilja, min kropp – ja, hela mitt jag – bli mer av den människa som Gud har skapat mig till att vara. Ibland pratas det i kristna sammanhang om att vi måste dö för att leva med Kristus, men det är viktigt att komma ihåg att det inte är min unika personlighet som ska dö, utan mitt självupptagna ego, så att jag kan komma ur inkröktheten i mig själv. Om ”att dö och uppstå med Jesus” skulle innebära att jag måste förneka det unika i mig, så att vi alla skulle vara klonade versioner av Jesus personlighet, då vore det ju ingen poäng med att Gud skapat oss så olika!

Barn till Gud

Det Gud längtar allra mest efter är att få ha en relation med dig, att du ska vara hans älskade barn. Gud vill adoptera dig. En adoptionsprocess tar väldigt lång tid och är ofta mycket påfrestande för de blivande föräldrarna. De hinner längta otroligt mycket efter den person som ska bli deras barn. När barnet väl är adopterat får det samma skydd och samma rättigheter som biologiska barn i familjen. På samma sätt längtar Gud otroligt mycket efter oss och har ansträngt sig till döds för att vi ska komma till honom och kunna bli och vilja vara hans barn.

“Vår position kan närmast liknas vid att vi har rätt att komma inför Gud som ett barn inför sina föräldrar, precis som det var från början när Gud skapade allt och Adam och Eva kunde möta Gud ansikte mot ansikte.”

När vi väl har blivit kristna, det vill säga adopterade, har vi samma rättigheter som Kristus, vi är Kristus medarvingar. Men är vi barn är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst som vi lider med honom, för att också bli förhärligade med honom (Rom 8:17). Du har alltså arvsrätt till det eviga livet i härligheten med den treenige Guden. Det innebär att vi slipper möta döden när vi dör här på jorden – löftet om härligheten gäller dig! Detta är ett ord att lita på. Har vi dött med honom, ska vi också leva med honom (2 Tim 2:11).

Att vara rättfärdig

Den himmelska härligheten som Gud har lovat oss handlar främst om något som kommer att hända i framtiden, och våra liv kan se olika ut fram till dess. Men även på vägen dit är vi Guds älskade barn, vi har en Fader som tar hand om oss och vill vägleda oss. Längs med hela vägen får vi leva i Kristus och vara de människor som Gud har skapat oss till. I Kristus blir du mer dig själv, mer av den personlighet som Gud skapat dig till att vara. Och du är dessutom rättfärdig och helig: Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem (Rom 3:23-24).

Vad är det att vara rättfärdig? Abraham räknades som rättfärdig eftersom han trodde på Guds löften (Rom 4:3). Att vara rättfärdig hänger samman med att tro och att vara döpt. Det handlar om att vara rätt färdig inför att möta en helig Gud. Det handlar om att vara förlåten och därmed syndfri. Och allt det blir vi hos Jesus när vi döps i den treenige Gudens namn och lever i tro på honom. Vår position kan närmast liknas vid att vi har rätt att komma inför Gud som ett barn inför sina föräldrar, precis som det var från början när Gud skapade allt och Adam och Eva kunde möta Gud ansikte mot ansikte.

Identiteten som helig

Tack vare att Jesus dog och uppstod för oss undgår vi domen och straffet som vi egentligen förtjänar på grund av vår synd. Detta är oerhört stort och hänger ihop med att vara rättfärdig. Det är som Paulus skriver: Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus (Rom 8:1). Brukar du tänka på dig själv som helig? Är det inte bara Gud som är helig? Jo, men vi får del av den heligheten när vi är i Kristus. Att vara helig innebär att Fadern ser på mig genom Kristus. Det är mig han ser, inte någon klonad Jesus. Han ser mig i Kristus, så att Kristus helighet blir klistrad över hela mig. Det är också på så vis som jag kan kallas helig och ren och utan synd, trots att en människa i sig själv aldrig kan vara syndfri såsom Jesus är.

Men i Kristus är du en ny skapelse: Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit (2 Kor 5:17). Allt det gamla, självupptagna och inkrökta är inte längre din identitet, utan du är fri från synden, helig och rättfärdig – ett Guds barn med del i ett evigt arv. Det är sanningen om vem du är i Kristus, oavsett hur du känner dig just idag. Oavsett vad du kommer att tänka, säga eller göra imorgon så är du Guds älskade barn, när Jesus är den du sätter ditt hopp till.

Bön:
Tack Gud, för att jag får vara ditt barn.
Tack Jesus, för allt du gjort för mig.
Tack för förlåtelsen.
Tack för friheten i dig, hjälp mig att leva i den varje dag.
Jesus, kom och var min herre – led mig hela vägen hem till dig!
I Jesus namn, amen!


*Gud presenterar sig med namnet “Jag Är” bland annat för Mose i 2 Mos 3:14. Jesus använder också detta gudsnamn när han talar om sig själv, exempelvis i Joh 8:28. Gud är den som verkligen “är”, den ende som finns till och existerar av sig själv.