Kristna i alla tider har känt igen sig i det som Paulus skriver i Romarbrevet 7. En frustrerande kamp mellan ont och gott i våra liv. Många gånger så verkar det onda segra framför det goda, även om vi inte vill att det ska vara så. Hur ska vi hantera detta? Paulus hjälper oss att vara ärliga mot oss själva och pekar samtidigt på en lösning.

Läs först gärna bibeltexten!

Bäste läsare!

Jag skulle vilja ge dig några råd innan du läser denna artikel. Bibeltexten kan kanske upplevas lite rörig och det kan kanske min förklaring också göra. Så följ gärna mina råd.

Be om den Helige Andes hjälp innan du läser bibeltexten.

Läs Romarbrevet 7:14-25 en gång rakt igenom. Läs bibeltexten igen sakta, reflektera och tänk till på de olika verserna.

Läs det jag har skrivit.

Läs bibeltexten ännu en gång och fortsätt gärna och läs Rom 8 också.

Be till Jesus att det du har läst ska påverka ditt liv.

Vad vi vill och vad vi kan är inte alltid samma sak

Ofta kan vi göra det vi vill. Då är vår vilja och vår förmåga överens, men det ser vi kanske som så självklart att vi inte tänker på det. Vi bara gör det vi vill göra. Kanske är det vi då gör ofta något som är rätt och gott, men inte alltid. Det är inte självklart att vi gör det rätta även om vi vill och kan göra det.

När vi vill göra något som vi också har förmåga att göra, så brukar vi göra det. Tex, vi blir sugna på glass, vi har pengar i fickan, vi står bredvid en glasskiosk och vi vet hur man handlar en glass – då köper vi en glass. Vår vilja och vår förmåga samarbetar och är överens och det blir så. Det är när viljan och förmågan inte stämmer överens och samarbetar, som problemen uppstår. När vi vill men inte kan eller när vi kan men inte vill. Då är det alltid något som jag inte får gjort.

Paulus hade märkt att det var det goda som inte blev gjort. Han ville göra det goda men kunde inte. Det gjorde honom mycket bekymrad när han upptäckte att han inte alltid hade förmågan att göra det goda som han ville. Han visste vad han ville och såg vad han gjorde, men det ena stämde inte med det andra. Att vilja och kunna var inte samma sak och då blev inte heller vilja och handling samma sak.

Vad vi vill och vad vi gör är inte alltid samma sak

Då är det teori och praktik som inte stämmer överens. Det händer att vi har både viljan och förmågan att göra det som är gott och ändå gör vi det inte. Det händer också att vi mycket väl vet vad som är ont, men vi gör det ändå, fast vi innerst inne inte vill och vi vet att vi kunde låta bli. Vad är det som gör att teori och praktik inte stämmer överens när viljan och förståndet gör det?

En har levt helt som Gud hade tänkt i både vilja och handling och sonat det onda som vi gjorde och det goda vi inte kunde

Det var den stora frågan för Paulus och det är det nog för alla som är kristna och vågar vara ärliga mot sig själva. Paulus förstod inte varför han gjorde som han gjorde, han ville ju gott, men ändå gjorde han det som var ont. Vi förstår kanske inte oss själva heller alltid? Men är det verkligen vi själva (vers 20), som fritt och frivilligt gör det onda, som vi kan men inte vill? Eller är det någon annan, som styr oss och driver oss att göra det vi inte vill?

Ja, säger Paulus i vers 20, så måste det vara. Och han ser vem fienden är. Det är synden som bor i mig och lever i mina lemmar, d v s kroppsdelar, se även vers 23. Guds lag, som vill det som är gott och visar mig det som är ont, och syndens lag som hindrar det goda och driver mig att göra det onda – strider hela tiden inom mig. Var finns räddningen ur detta, ropar Paulus?

Vad du vill men inte kan har Jesus redan gjort

Paulus mycket invecklade resonemang över sin situation slutar i ett rop av tacksamhet och jubel. En har gjort allt det goda han själv vill, men inte kan. Hos en enda har viljan och förmågan stämt överens, även viljan och handlingen. En har levt helt som Gud hade tänkt i både vilja och handling och sonat det onda som vi gjorde och det goda vi inte kunde. Gud vare tack, Jesus Kristus, vår Herre!

I Jesus finns räddningen från syndens lag och dödens kropp. Hela hans perfekta och genomgoda liv blir vårt när vi tror på honom. Han har levt ett liv helt utan synd i vårt ställe. Det är att bli frälst, räddad och förlåten, att lita på att Jesus är min. Och är Jesus min så är också hans liv, mitt liv. Är det verkligen så enkelt? Har vi inte ansvar för det onda vi gjorde, fast vi inte ville och det goda vi inte gjorde, fast vi ville men inte kunde? Jo, vi har ansvar för detta, men det är ändå så enkelt. Det onda har Jesus betalat priset för när han led, dog och uppstod i vårt ställe. Och det goda som Gud vill, har han gjort fullt ut i vårt ställe. Äger vi Jesus, som vi gör när vi tror på honom, så äger vi också allt som är hans, d v s även hans goda gärningar. Han uppfyllde Guds lag och vilja i vårt ställe.

Det som Paulus har berättat här känner vi säkert igen oss i. Vi vet vad det är att vilja men inte kunna. Då är det en stor tröst att upptäcka att Bibeln ställer aposteln Paulus bredvid oss. Han nöjde sig inte med att enbart oja sig över det onda han gjorde och det goda han inte gjorde. Han bekände det och tog emot förlåtelsen. Det kan du också göra

Om vi bekänner våra synder, är han (Jesus) trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. 1 Joh 1:9

Tips: Avslutningsmässan på Pulslägret 2013 handlade om Rom 7:14-25. Den predikan kommer att läggas upp på www.elungdom.se när nya hemsidan är färdig.