Da Vinci koden har blivit den ”bäst säljande vuxenromanen någonsin under en ettårsperiod” (enligt förlaget) och år 2006 kommer den som film med Tom Hanks i huvudrollen. Boken gör flera märkliga påståenden om Bibeln och Jesus, men dessa går att bemöta.

Romanens handling:

Museiintendenten i Louvren, Jacques Saunière, blir skjuten av en katolsk munk. Dödligt skadad lyckas Saunière skapa en gåta som involverar hans egen snart döda kropp. Harvardsymbolisten Robert Langdon och den franska kryptologen Sophie Neveu löser gåtan, vilket leder in dem på ett spår som är överöst av nya gåtor. Gåtorna handlar om en hemlighet som kan hota hela kristenheten och i synnerhet den katolska kyrkan. För att stävja hotet har en falang i katolska kyrkan låtit döda Saunière.

Många som läser Da Vinci koden av Dan Brown verkar tro att dess innehåll är sant. Även kristna har börjat tvivla på sin tro till följd av att ha läst romanen. Kanske beror det på att boken ger ett skimmer av akademisk och historisk tillförlitlighet, trots att den bara är en roman. Bonniers skriver på baksidan av den svenska översättningen att författaren ”har hyllats för sin historiska forskningsinsats”. Författaren själv påstår att ”Alla beskrivningar av konstverk, arkitektoniska verk, dokument och hemliga ritualer i romanen överensstämmer med verkligheten”. Några av huvudpersonerna i boken uttalar sig också som lärda auktoriteter och säger saker som att ”Bibeln kommer från människor, kära du. Inte från Gud” och ”nästan allt våra fäder lärde oss om Kristus är fel”. Boken vill alltså vara mer än en roman. Den ger intryck av att vara en roman som bygger på verkligheten.

Men inget kan vara mer fel. Da Vinci koden är inget annat än humbug. Och det är faktiskt inte särskilt svårt att visa. Boken är full av faktafel och påståenden som inte bara saknar historiska bevis, utan som motsägs av de historiska bevis vi har. Här kommer vi se närmare på de allvarligaste påhitten om Nya Testamentet och Jesus.

NT har utvecklats genom otaliga översättningar, tillägg och omarbetningar.

Detta är inte sant. Vi har många manuskript av hela eller delar av NT på grekiska. Vi har alltså manuskript på grundspråket och behöver inte gå via översättningar. Det finns inte heller några ”tillägg” till eller ”omarbetningar” av NT. Den grekiska grundtext som våra moderna översättningar bygger på är en mycket säker rekonstruktion av den ursprungliga ordalydelsen. Detta är bibelforskare överens om, oavsett om de själva tror på bibeln eller ej.

Låt oss vara vaksamma så att vi inte dras med i tidsandan. Slå inte dövörat till. Lyssna och sök ödmjukt sanningen!

Det som hänt är snarare att de ursprungliga manuskripten har försvunnit. Vi har inte de papyrusblad som författarna skrev på. Vi har inte originalen. Det vi har är i stället ett enormt stort antal kopior: cirka 5000 grekiska manuskript, 7000 latinska och 9000 övriga (till exempel slaviska, syrianska, koptiska, armeniska). Totalt 24 633 manuskript. Alla dessa ”versioner” av NT är mycket lika. Utifrån materialet kan forskarna rekonstruera den ursprungliga ordalydelsen. Detta kan låta oroväckande, men skillnaderna handlar oftast om stil eller små kopieringsfel. NT är överlägset väl dokumenterad i jämförelse med andra antika texter.

De gnostiska evangelierna är tidigare än Nya Testamentet.

För detta finns det ingen som helst grund. Bibelforskaren Ben Witherington skriver: “Inga bibelforskare jag känner till, oberoende av teologisk övertygelse, menar att de kanoniska evangelierna [de som ingår i NT] är senare än andra halvan av första århundradet, 50–100 e.Kr (möjligen med undantag för Johannesevangeliet som ibland dateras till de första åren under det andra århundradet)”.

De gnostiska evangelierna å andra sidan skrevs sent på hundratalet (ca 190 e.kr.) eller kanske till och med på tvåhundratalet. Undantaget är möjligen Tomasevangeliet som tidigast skrevs i början på hundratalet, men sannolikt senare. Det är alltså tvärtom mot vad Da Vinci koden hävdar.

Om gnostikerna

  • Gnosis betyder kunskap/insikt
  • Trodde att Jesus uttalat hemliga ord som bara vissa fick tillgång till.
  • De hemliga orden kunde befria människans ande från kroppens fångenskap
  • Såg materian och skapelsen som något ont och förnekade därför:
  1. Skapelsen – en god Gud kan inte ha skapat en ond värld. Världen är skapad av onda makter
  2. Jesus kroppslighet – Jesus hade en skenkropp och även Jesus död var ett sken. Vissa menade att det var Simon från Kyrene som blev korsfäst i stället.
  3. Kroppens uppståndelse – en himmel med kroppar är ingen himmel för en gnostiker

Kejsar Konstantin förordnade och finansierade en ny bibel. De evangelier som talade om Jesu mänskliga sidor uteslöts och de evangelier som gjorde honom gudomlig utsmyckades.

Fel igen. Det finns flera kopior av NT som är äldre än Kejsar Konstantins trontillträde och det är på dessa manuskript som våra bibelöversättningar grundar sig. NT-manuskript som dateras till tiden före Konstantin överensstämmer med NT-manuskript från tiden efter honom. NT ändrades alltså inte under Konstantins tid. Det finns ingenting i kyrkohistorien som stöder att Konstantin skapade en ny bibel.

Ett annat historiskt misstag är Da Vinci kodens påstående att NT gör Jesus mindre mänsklig och mer gudomlig, medan de gnostiska evangelierna gör honom mer mänsklig. Detta har Brown fått helt om bakfoten. Gnosticismen förandligar Jesus och bortser från hans mänskliga sida, medan NT:s evangelier är typiskt judiska i sin jordnära beskrivning av Jesu mänsklighet.

Kom ihåg vad Brown påstod om sin roman: alla beskrivningar av dokument i romanen överensstämmer med verkligheten. Det vi sett här kan man finna i nästan vilken bibelvetenskaplig grundbok som helst. Det skulle vara mycket lätt för honom att kolla upp dessa saker. Att uttrycka sig som Brown är förledande och saknar intellektuell ärlighet. Brown måste medvetet ha struntat i sanningen.

Om Konstantin

  • Hade en kristen mor som hette Helena
  • Levde vid kejsarens hov under de svåra förföljelserna mot de kristna (200–300-talet)
  • Blev själv kejsare och år 311 blev kristendomen tillåten som religion i romarriket
  • År 312 stod slaget vid Milviska bron. Konstantin ser ett kors av eld på himmelen och en text som säger ”I detta tecken ska du segra”
  • År 313 blev kristendomen likställd med andra religioner
  • Gjorde söndagen till vilodag

Jesus älskade Maria mer än lärjungarna. De var gifta.

Maria kallades ”Maria från Magdala”. Detta indikerar att hon var ogift. Sedvänjan i Palestina på Jesu tid var att namnge män efter vem deras fader var (Simon Jonas son) eller att namnge kvinnor utifrån makens namn (Johanna av Chuza, Luk 8:1–3). Om en kvinna var ogift var det vanligt att hennes “efternamn” blev den ort hon kom från. Om Maria från Magdala hade varit gift med Jesus skulle hon alltså inte hetat så, utan istället Maria av Jesus.

Da Vinci koden hävdar att Filips evangelium (en av de gnostiska skrifterna) visar att Jesus var gift. Maria var Jesu maka och Jesus brukade kyssa henne på munnen. Sanningen är att det ofullständiga Filipsevangeliet säger: “Och följeslagaren till […] Maria Magdalena [… älskade] henne mer än [alla] de andra lärjungarna [och brukade] kyssa henne [ofta] på hennes […]”. Observera att klamrarna står för hål i manuskriptet där forskare har fyllt i med gissningar. I den sista klammern har ordet “mun” tillagts i Da Vinci koden. Troligare är panna eller huvud. Heliga kyssar var vanliga hos kristna såväl som hos gnostikerna.

Ytterligare skäl att betvivla att Jesus var gift är bilden av kyrkan som Kristi brud samt att ingen av kyrkofäderna nämner att Jesus skulle vara gift.

Slutsats – en Kristen syn på sanning

Gud är historiens Gud. Han verkar i nuet och har verkat i historien. Därför är historien meningsfull och viktig. Vi har skapats med ett minne och med förmågan att leva i traditioner som ”minns”. Bibeln är vårt minne. Gud har sett till att det han gjort blivit känt. Historien är tillgänglig och meningsfull, eftersom den är His-story.

Sanningen gör oss fria. Antingen försöker vi anpassa sanningen efter oss eller så anpassar vi oss efter sanningen. Jesus är tydlig med att vi bara kommer bli lyckliga och fria i sanningen. Därför är det viktigt att vi vågar vara en motkultur i en tid då sanningen alltmer blir en förhandlingsvara. Projekt som går ut på att omdefiniera verkligheten efter våra begär kommer misslyckas. Vår hemmasnickrade verklighet är inte stor nog, inte verklig nog. Det är därför Jesus inbjuder oss till att följa honom, till att bli hans lärjungar och att så leva för och i Hans rike.

Kontrasten mellan dessa två hållningar till sanningen har aldrig blivit tydligare än när Jesus samtalade med Pilatus. Pilatus sa: Så är du ändå en konung? Jesus svarade: Det är du som säger, att jag är en konung. Därtill är jag född, och därtill har jag kommit i världen, att jag skall vittna för sanningen. Var och en som är av sanningen, han lyssnar till min röst. Pilatus sa till honom: ”Vad är sanning?” (Joh 18:37ff). Jesus säger att han kommit för att vittna för sanningen. Han dör för sanningen. Pilatus visste att Jesus var oskyldig. Han kände till en liten del av sanningen. Men hans egen bekvämlighet och politiska ambitioner hindrade honom från att ta hänsyn till den. Hur tänker du och jag om sanningen? Älskar vi den, söker vi den, är vi beredda att offra oss för den? Låt oss vara vaksamma så att vi inte dras med i tidsandan. Slå inte dövörat till. Lyssna och sök ödmjukt sanningen!