Att vara svag är inte alltid lätt. Det kan vara väldigt jobbigt att visa för andra att man inte är perfekt. Att vara den som är ärlig och berättar hur man faktiskt mår. Att vara den som säger förlåt och ångrar sig. Att vara den som erkänner att man ibland misslyckas att göra Guds vilja. Att vara våga vara svag är viktigt. Hur gör man?

När jag är svag, då är jag stark

När vi inser och erkänner att vi inte riktigt klarar av det vi skulle vilja, när vi inser att vi i egen kraft inte kan uppnå allt som förväntas av oss, så har vi någon som bär oss. Paulus skriver i 2 Kor 12:10: “Så gläder jag mig över svaghet, misshandel och nöd, över förföljelser och ångest, eftersom det sker för Kristus. Ty när jag är svag, då är jag stark.” Gud är stark i vårt ställe. Han är stark när vi är svaga, alltså är vi fria att vara svaga.

Vi gör alla misstag

Ingen är perfekt, endast Herren. Det kan finnas mycket vi skulle vilja göra som vi upptäcker att vi inte riktigt klarar av. Det är många gånger som jag känner att jag har misslyckats. När jag velat prata om Gud med en kompis men inte vågat. När jag velat prata med alla hemlösa jag möter på stan men istället bara gått förbi. När jag inte klarat av att läsa så mycket bibel som jag bestämt mig för att göra. När jag gång på gång faller i samma synd. Det kan vara riktigt jobbigt.

Gud är stark oavsett våra känslor

När detta sker, att vi gör misstag, låt oss då komma ihåg att det inte behöver stanna där. Vi behöver inte ge upp och sluta att följa Gud. För Gud är en Gud som förlåter och som bär. Vi behöver bara flytta vårt fokus ifrån oss själva och till Gud. Om vi fortsätter att misslyckas så är Gud stark ändå. Det händer ofta att vi lägger för stort fokus på våra känslor. Vi fastnar i tankarna att det borde kännas bättre och att vi borde känna Guds kraft. Eller så känns allt så bra att vi glömmer bort Gud. Då missar vi en viktig sak. Att Gud inte är beroende av våra känslor. Han är stark oavsett om det känns så eller inte. Oavsett om vi är glada eller ledsna, starka eller svaga, lyckade eller misslyckade, så är Gud där hos oss och vill att vi ska leva av honom: i hans förlåtelse och i hans styrka.

Guds styrka – inte vår

När Gud får vara vår styrka så ger han också kraft att leva livet med honom. Vi får be för det som vi misslyckas med. Vår Gud tar oss genom det som är svårt.

När vi gör oss beroende av Gud kommer vi få uppleva hur han bär oss.

Han vill hjälpa oss i våra samtal med kompisar, våra möten med hemlösa, i vår bibelläsning och i kampen mot synden. Gud vill bli ärad i allt vi gör. När vi gör oss beroende av Gud kommer vi få uppleva hur han bär oss. Om Gud får vara vår styrka när vi är svaga, då kan vi gå genom allt! Vi har en Herre som har skapat hela universum, som älskar oss oavsett vad vi gör och som har vunnit över döden. Ganska tryggt skulle jag säga. Denna trygghet kan vi se igenom hela Bibeln. Det finns många exempel i Bibeln på hur Gud använder svaga människor. Personer du och jag kanske inte hade valt i första hand. Gideon var en domare, som när han blir kallad av Gud, kallar sig själv för “den ringaste i sin fars hus”. Med andra ord den minste och svagaste i sin familj. Men Guds ängel säger: “Herren är med dig, du tappre stridsman”. Gideon går med på att leda Israels armé efter mycket tvivel på Herren och sig själv. När Gideon ger sig ut har han med sig 32 000 man. Men Gud vill visa att det är han som ger seger och inte människors styrka, så han säger till Gideon att sända bort en mycket stor del av armén tills det bara är 300 man kvar. Men de vinner striden! Det finns många fler betydande personer som Gud använt sig av som har haft brister, varit svaga och gjort misstag. Som Mose, David, Petrus och Paulus. Så kom ihåg att även om du känner att du är svag och liten, så kan Gud använda dig som sin tappre stridsman!

Gud blev svag för vår skull

Det kan kännas jobbigt att visa sig svag för andra. Om det känns svårt inom kyrkan kan det vara ännu svårare utanför den. Men Gud själv visade sig svag för oss. När Jesus kom till jorden kunde han ha kommit som den kung han är. Han kunde ha fötts i en rik och mäktig familj. Han kunde ha kommit precis hur han ville. Men vad gör Jesus? Jo, han föds i ett stall och läggs i en krubba. Han kommer till oss som ett litet barn. Vi läser i Bibeln hur han är: Han är inte rädd för att visa känslor, han gråter, jublar, är ledsen och arg. Han tar hand om dem som alla andra anse svaga och ser ner på: spetälska, prostituerade, lama och blinda. Jesus intar en tjänares gestalt när han kommer till jorden. I Johannesevangeliet kan vi läsa om hur Jesus tvättar fötterna på sina lärjungar. Det var en tjänares syssla men Gud går ner på den nivån. Han säger att den som vill vara störst ska vara den andres tjänare. Men Jesus visar sig som allra svagast på korset. När han tar vårt straff på sig. När han piskas, hånas och spikas upp på korset så gör han inget motstånd. Han dör för vår skull. Han visar sig svag. Men då, när Jesus dör och djävulen tror att han har vunnit, då visar sig Guds styrka genom att Jesus uppstår från de döda och stryker ut synden och räddar oss alla.

Hur gör man då?

Hur gör man för att låta Gud vara den som är stark? Måste man visa sig svag genom att gå runt och gråta hysteriskt åt allt, berätta om sina problem för varenda person man möter och tvinga sig att läsa bibeln? Nej, jag tror inte Gud vill att vi ska pressa oss till någonting. Om vi gör något endast för att vi känner att vi måste göra Guds vilja men inte alls för att vi vill göra Guds vilja, då kanske vi ska tänka om. Samtidigt kan man inte alltid låta känslor styra för då kanske det inte händer något alls. Det kan vara en svår balansgång, men jag tror att det får börja med att vi ber Jesus om att få bli mer lika Honom.

När vi vågar vara oss själva och vara äkta mot dem vi möter, då kommer våra brister att synas men det är då Jesus får lysa igenom de sprickor som uppstår

Att få en sådan kärlek till dem vi har runt omkring oss så att vi vågar inta en tjänares roll. Vi får be Gud om viljan att låta Honom bestämma och ta kommandot. När vi vågar vara oss själva och vara äkta mot dem vi möter, då kommer våra brister att synas men det är då Jesus får lysa igenom de sprickor som uppstår. Han får visa oss och dem vi möter att allt egentligen handlar om Honom och inte om oss.