Att skämta, skoja och skratta är för många en stor del av livet – och det bör det också få vara. Men det finns också tillfällen då det kan gå för långt och folk i vår närhet ta illa upp. Hur kan jag som kristen tänka när det gäller humor?

Gud har humor. Det förstår vi när vi ser oss om i skapelsen. Det är han som tänkt ut snigeln, giraffen och hackspetten. Vi förstår det också när vi läser vissa texter och berättelser i Bibeln. Ett exempel är skildringen av Babels torn. Människor bygger och bygger för att nå ända upp till himlen. Då står det ironiskt att Herren steg ner för att se på det de byggt. (1 Mos 11:5) Med detta dock inte sagt att Guds humor är ett centralt tema i Bibeln. Det finns andra sidor hos honom som det tycks viktigare att vi får lära känna. Den Gud som möter oss i Ordet är framför allt glädje – en hjärtlig, innerlig glädje som aldrig kan skämtas bort och som inte står i motsats till allvar. Säkert skrattade Jesus tillsammans med människor många gånger, men han skrattade aldrig åt dem.

Närhet och distans

Humorn gör oss människor levande. Den har en avgörande roll i vårt samspel med varandra. När vi skrattar tillsammans fördjupas vår samhörighet. Några bekanta till mig brukar säga att en uppmaning till humor i äktenskapet borde vara inskrivet i vigselritualen. Humorn skapar närhet, glädje, och sätter färg på relationen. Men humor skapar också distans. Dels en positiv sådan. Den hjälper oss till nödvändigt avstånd när livet är svart och svårt. Känsliga situationer kan med dess hjälp avdramatiseras så att de enklare går att lösa. Dels också en negativ distans. Vi kan använda humor för att fly från ansvar eller göra det omöjligt för människor att verkligen lära känna oss. Vi kan skämta bort situationer som egentligen är allvarliga och som vi hade behövt prata igenom.

Humorn skapar närhet, glädje, och sätter färg på relationer.

Skratta med den som skrattar

Humor kan se ut på många olika sätt. Vi roas av olika skämt, program, attityder och händelser. En del människor skrattar bara åt den humor som är cool och högklassig efter deras egen bedömning. Jag har fått allt svårare för den attityden. Att älska sin medmänniska är, som jag ser det, att leva sig in i dess tankevärld och därmed också dess humor. Man kanske inte själv har samma humor, men man kan förstå den andre och skratta hjärtligt, även åt skämt som man inte själv skulle dra. Faktiskt blir livet mycket roligare om man gör det. Man får ju skratta så mycket mer!

Lägg märke till reaktionerna

Ibland driver vi med varandra. Det är ett sätt för oss att visa att vi ser varandra och tycker om varandras egenheter. Ibland driver andra med oss. Det är viktigt att öva upp en distans till sig själv så man då kan skratta med och andra inte behöver vara överdrivet försiktiga när de skämtar med oss. Dock är det aldrig rätt att göra narr av någon annan. När vi märker att någon känner sig obekväm eller upplever att vi har roligt på hans eller hennes bekostnad ska vi respektera det. Uppfattar vi att personen är överkänslig får vi samtala med den om det och förklara att vi inte menar något illa. På motsvarande sätt har också vi rätt att själva säga ifrån när vi upplever att andra går över gränserna för vad vi tycker är roligt. Det kan vara väldigt känsligt för oss när andra skämtar om något som vi kämpar med eller är inne på områden där vi är sårade.

Var försiktig

Men hur ska vi då se på humor om till exempel invandrare, judar eller muslimer? Många bland dem får uppleva att folk ser ner på dem och talar illa om dem. Jag tror det finns anledning att vara lite försiktig. Att skämta om eller med dem är i sig inget uttryck för kärlekslöshet. All humor om invandrare eller människor av annan religion än en själv är inte rasism eller religionskränkning. Dock ska vi vara medvetna om riskerna. En av dem är att sådana skämt lätt missförstås. En annan är att den lätt odlar en nedsättande attityd, och det i synnerhet hos den som inte har personliga, nära vänner bland de grupper av människor som den skämtar om. En tredje risk är att våra skämt blir alltför ensidiga. När det sker, och vår humor domineras av skämt om en viss grupp, förvrängs gärna vår syn på den gruppen. På samma sätt är det med skämt om en viss företeelse. Vi vet att när humor som anspelar på sex blir dominerande förvränger den vår syn på denna vackra gåva från Gud. Allt som sägs börjar tolkas som sexanspelningar. När vi tänker på sex, tänker vi bara på en kropp, lust och orgasm. Vårt språk när vi talar om det blir respektlöst och vulgärt. Allt mindre i vår tankevärld kommer sex att handla om att möta en annan människa, en människa som man till både kropp och själ vill förena sig med och vars skönhet och sår man vill stanna kvar och lära känna.

Använd humorn!

Jag har i denna artikel försökt visa på hur humor är något helt fantastiskt. Det är en oerhört rik gåva. Samtidigt har vi sett hur det är något väldigt känsligt. Så lätt trampar vi över och sårar. Då får vi komma ihåg att det finns förlåtelse. Jag har själv fått be både Gud och andra om det flera gånger då jag gått för långt. Gud vill inte att vi slutar använda vår humor i rädsla att handla fel. Men han vill slipa oss så att vi allt bättre hittar gränserna och lyckas hålla oss inom dem. Vi får bekänna när vi sårar Gud och vår medmänniska genom våra försök till humor. Han vill upprätta oss och göra oss till glädjefulla och kärleksfulla människor.

Foto: Aidan Meyer
Markus Hector
Predikant i ELM, Redaktör för tidningen Till Liv, medarbetare i kristna föreningen Filippi i Lund. Var med i Insidans första redaktion från 1997. Bor i Malmö.
DELA
Föregående artikelHumor under ansvar
Nästa artikelDen alternativa egoboosten