Jeremia – den gråtande profeten

I Jeremias personliga liv och kallelse kan varje kristen känna igen sig. Den kristne möter en kamp i den tid hon lever i, ofta i en mörk och ond värld. Hur skall man leva rätt för Gud?

Jeremia var blyg, hade inte talets gåva och tvivlade på sina förmågor. Ändå tog Jeremia i tonåren emot kallelsen att förkunna omvändelse och dom för Israels folk som levde bortvänt från Gud. Han fick vara helt inriktad på Guds anvisningar. Jeremia blir inte det minsta populär utan utsätts för mordförsök, till och med av sina närmaste, blir fängslad utan mat och nedsänkt i en brunn med gyttja, så att han nästan dör, men blir till slut räddad. Dessutom fick han inte gifta sig. Inte konstigt att han misströstade ibland.

Faktaruta
Årtal:
ca 650- 590 f.Kr
Hemort: Anatot, ca fem kilometer norr om Jerusalem
Bibelställe: Jeremia bok
Citat:
Men välsignad är den man som förtröstar på Herren, den som har Herren till sin förtröstan. (Jer 17:7)
Fun fact: Blev räddad av en etiopier när han en gång sänktes ner i en brunn.

Jeremia och folket

Gud gav Jeremia förtroendet att med profetisk kraft leda, varna och upprätta det judiska folket. Det judiska folket hade vänt sig bort från Gud och hamnade till slut i fångenskap i Babylonien.

Men Jeremias bok handlar också om varje människas kris i stort och smått, i ett helt folk men också i en enskild människas liv. Jeremia gick tillrätta med falska profeter, som sa att allt står väl till! (Jer.8:11). Men hans folk ville inte lyssna på honom utan hånade honom i stället.

När katastrofen är ett faktum Jerusalem faller och folket förs bort i fångenskap är profeten den förste att trotsa folkets suckan och misströstan. När det är som värst talar Jeremia ändå till stadens invånare om upprättelse och befrielse, att de skall ha ett och samma hjärta och att Herren skall sluta ett förbund med folket.

Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp. (Jer. 29:11)

Hoppet

Jeremia står upp för det som är rätt när ingen annan gör det, men när de som gjort fel får utstå konsekvenserna av sina synder lämnar Jeremia dem inte åt sitt öde, utan möter dem med kärlek och predikar hopp.
Även i dag lever det stora hoppet som Gud vill ge oss människor: Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp. (Jer. 29:11)