Ständigt matas vi med rubriker som ”Klä dig rätt i vår”, ”Hitta din stil”, ”Så blir du snyggast på stället” och så vidare. Vårt yttre har blivit vår identitet, nu mer än någonsin!

Kläder och mode kan för vissa skapa ångest och prestationskrav. För andra kan det ge styrka, självförtroende och glädje. För några är kläder en detalj som förstärker personligheten och för andra fungerar kläder som ett skal att gömma sig i.

Vissa klädesplagg finns i flera tusen exemplar medan andra bara finns i några få. Produktionen av kläder kan vara som en konstnärlig process, där en designer får tillfälle att skapa ett visst uttryck, men det kan också gå av rena farten i en industriell tillverkning. Det är denna tvåsidighet som gör det så svårt att säga si eller så om hur vi, som kristna, ska relatera till kläder och mode. Det kommer alltid att finnas de som har kläder för att uttrycka vilka de är och de som använder kläder för att skyla sig och hålla värmen. Vissa människor älskar att shoppa, andra älskar att gå i naturen och några tycker om både och!

Klä dig med ansvar

I Bibeln står det inte att vi bara får använda H&M, Gina Tricot och Levi’s. Det står inte heller att vi inte får klä oss i starka färger eller bära kjol till vardags. Egentligen är vi väldigt fria när det gäller vårt klädval. Det enda vi ska tänka på är att vi inte bara har ansvar för oss själva utan även för varandra. I Bibeln kan vi läsa att Ingen skall söka sitt eget bästa, utan var och en den andres (1 Kor 10:24). Därför är det viktigt att vara medveten om vilka signaler jag sänder ut genom mitt yttre. Till exempel, om jag köper alla mina kläder i dyra märkesbutiker, kanske det är extra viktigt att visa andra att jag inte dömer de som köper kläder i andra butiker och vice versa. Ett annat exempel när det gäller ansvar gentemot varandra är att inte klä sig på ett sätt som kan väcka tankar och begär hos andra som inte är nyttigt, eller klä sig för att ge sken av att man är någon annan än den man är eller för att tillgodose andras förväntningar.

Det är så enkelt att vi placerar in människor i olika fack bara genom att se till deras yttre. Ett beteende som är oerhört vanligt idag, men där tror jag att vi som kristna ska våga bryta trenden.

Det är viktigt att ibland ställa sig frågan: Bär jag detta för att jag vill bli omtyckt och accepterad? Väljer jag att bära utmanande kläder för att få blickar på mig som gör att jag mår bra? Vill jag handla i dessa butiker för att jag gillar designen eller för att andra ska berömma mig? Alla gillar vi att få beröm och uppmärksamhet, och det är inte något fel i sig, men det är viktigt att hålla en sund balans på denna sköra linje om varför vi väljer att göra det ena eller det andra. En vers som jag ofta tänker på står i 1 Kor 10:23: Allt är tillåtet för mig, men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet för mig, men allt bygger inte upp. Detta är en vers som är oerhört bra att bära med sig i sin vardag och applicera i vår tid, att lyfta blicken och fundera på varför vill jag ha just den tröjan, de skorna eller den jackan?!

Kostym eller bandanas

Genom att titta på någon annans klädstil tror vi oss ofta veta hur den personen är. Vissa saker stämmer och en del är fördomar. Ibland skapar detta problem kring hur vi behandlar våra medmänniskor. Tänk dig till exempel att du behöver någon som passar dina saker medan du ska uträtta ett ärende, vem frågar du? Den utåt sett tuffa killen som står lutad mot väggen klädd i en stor, svart hood och bandanas under kepsen, eller den tillsynes oskyldiga mannen iklädd kostym och välputsade skor? Jag vet vem jag vid första tanken skulle välja om jag helt skulle basera mitt val på det yttre. För mig utstrålar nämligen en kostym kunskap och ordentlighet. Egenskaper som skapar en viss tillit. Men kanske är det precis tvärtom, att det är den tuffe killen som är ärlig och skulle klara uppgiften galant, medan mannen i kostym egentligen gömmer sig bakom sitt yttre och skulle ha sprungit iväg med mina grejer direkt när jag var utom synhåll.

Det är så enkelt att vi placerar in människor i olika fack bara genom att se till deras yttre. Ett beteende som är oerhört vanligt i dag, men där tror jag att vi som kristna ska våga bryta trenden, utan att vara dumdristiga. Med dumdristighet menar jag att inte utsätta sig för fara. Ibland är det trots allt så att det yttre kan ge ett visst sken av sanningen bakom.

Vi är skapade till Guds avbild och det finns ingenting vi kan göra för att han ska älska oss mer eller mindre än han redan gör.

Klä er i ödmjukhet

Ibland kräver situationer i livet att vi anpassar vårt yttre efter situationen, men vi ska aldrig glömma att ”skönhet kommer inifrån” och inte tvärtom. Vi är skapade till Guds avbild och det finns ingenting vi kan göra för att han ska älska oss mer eller mindre än han redan gör. Det betyder allt och det måste vi lita på! När vi har Jesus i våra hjärtan, kan vi också klä oss mer eller mindre hur vi vill. För det hjärtat är fullt av det talar munnen (Luk 6:45).