Som en mor

Jag bar dig när du inte kom ur sängen
Jag höll dig när du knappt kunde gå
Jag tog dina darrande händer
Och såg vem du var ändå

Jag var dina händer och fötter
När vägen du gick inte bar
Jag höll dig så nära intill mig
Som en mor håller sitt barn

Du kan mista allt du har,
allt du tror och allt du känner
Allt du hållit upp och trodde det var du
Men den skönhet som du äger ligger djupare än så
Du är älskad långt mer än du förstår
Och kärleken rår inget mörker på

Jag vände ditt ansikte mot dagen
Jag gjorde det om och om igen
Tills ljuset sipprade igenom
Mörkret och skuggorna i dig

Jag la dina öron mot marken
Och fick dig att lyfta din blick
Jag var ditt vindskydd i stormen
Jämnade vägen som du gick

Jag var dina händer och fötter
När vägen du gick inte bar
Jag höll dig så nära intill mig
Som en mor håller sitt barn
Som en mor håller sitt barn

Bengt Johansson

Press. Avundsjuka. Osäkerhet. Skam. Jämförelse. Tonåren.

Jag vet inte hur du upplevde din tonårstid eller hur du kanske upplever den i detta nu. Så skulle dock jag, till viss del, summera hur jag upplevde min tonårstid. Så mycket känslor och tankar. Så mycket tid som jag lade ner på att analysera mitt yttre och döma min kropp. Så mycket tid som jag lade ner på att analysera mitt inre, döma mina egenskaper och min personlighet. Ofta anklagade jag mig själv för att inte leva upp till något sorts ideal. Jag tänkte att om jag bara hade sett ut som eller varit som någon annan, skulle allt vara mycket bättre. En person som aldrig höll med mig om det var min mamma. Min mamma märkte alltid när destruktiva tankar plågade mig. Hon bytte ut den ofta nedlåtande bilden jag hade av mig själv mot en upplyftande, genom uppmuntrande ord om mitt utseende och min personlighet. Hon försökte hjälpa mig att se på mig själv med hennes beundrande ögon. 

När du lyssnar på den vill jag att du tänker att det är Gud som sjunger den till sitt barn, dig.

Det tog tid, men med tiden började jag inse mitt värde. Idag tackar jag Gud för att jag är underbart skapad. Jag tackar honom för att han använder min mamma, min man, mina vänner och andra människor som sätt att förmedla sin kärlek till mig. 

Till dig som tvivlar på ditt värde vill jag säga att Gud kan befria dig från den lögnen och ersätta den med den fantastiska sanningen. Sanningen är att din skönhet ligger djupare än du tror och att du är älskad långt mer än du förstår. Jag ber att du skulle få uppleva hur Gud använder människor i din närhet som ett sätt att förmedla Guds kärlek till dig. Jag vill skicka med en sång till dig som beskriver hur Gud ser på oss människor genom liknelsen om en mors kärlek till sitt barn. När du lyssnar på den vill jag att du tänker att det är Gud som sjunger den till sitt barn, dig.