How great is our God

The splendor of a King, clothed in majesty
Let all the Earth rejoice
All the Earth rejoice

He wraps himself in light
And darkness tries to hide
And trembles at His voice
Trembles at His voice

How great is our God, sing with me
How great is our God, and all will see
How great, how great is our God

Age to age He stands
And time is in His hands
Beginning and the end
Beginning and the end

The Godhead Three in One
Father Spirit Son
The Lion and the Lamb
The Lion and the Lamb

How great is our God, sing with me
How great is our God, and all will see
How great, how great is our God

Name above all names
Worthy of our praise
My heart will sing
How great is our God

You’re the name above all names
You are worthy of our praise
And my heart will sing
How great is our God

How great is our God, sing with me
How great is our God, and all will see
How great, how great is our God

Chris Tomlin

När jag var elva år var jag på ett kristet ungdomsläger. Det var första gången jag var på gudstjänster med ett större lovsångsteam som spelade lite modernare lovsånger. En av sångerna vi sjöng memorerade jag texten på och när jag kom hem skyndade jag mig att skriva ner den för att inte glömma bort den. Nu är det många år sedan, men den sången har följt mig sedan dess och jag får ändå aldrig nog av den. Det är How great is our God av Chris Tomlin, eller Så stor är vår Gud som den heter på svenska. 

Det är en enkel sång med enkel text, men samtidigt tycker jag den säger mycket. I verserna får vi sjunga om Gud som majestätisk, ljus och mäktig, men också som ödmjuk och nära oss och i refrängen om att Gud är så stor. När vi sjunger om att Gud är stor handlar det ju inte främst om hans storlek. Det vi verkligen menar blir tydligare om vi kollar på ordet i den engelska texten. Där används ordet great, vilket kan översättas till viktig, enastående, väldig, underbar, härlig, betydelsefull och mäktig.

Hela skapelsen ropar hela tiden hur underbar, härlig och mäktig Gud är, även om det inte är med toner.

När vi sjunger att Gud är allt det där faller något på plats i oss. Jag tänker att det från jorden och allting skapat alltid sjungs en lovsång till Gud. Blommor och träd som växer och blommar berättar något om vem som har skapat dem och när man är i fjällen och beundrar fjälltopparna och den häftiga utsikten så visar landskapet något om Gud. Hela skapelsen ropar hela tiden hur underbar, härlig och mäktig Gud är, även om det inte är med toner. Och när vi sjunger en sång som Så stor är vår Gud får vi sjunga med i den sången. Vi får vara en del av skapelsen.

Sången berättar mycket om vem Gud är, men den kan också få påminna oss om vilka vi är. Att vi är skapade och älskade av den här enastående och underbara Guden. Och en sådan sång är troligen svår att få nog av.