Och han [Gud] ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta. (Upp 21:4)


Lidande och svårigheter är någonting som varje människa som levt på jorden har varit tvungen att hantera, men det är inte någonting som fanns i Guds ursprungliga skapelse. I Bibelns början berättas det om hur de första människorna sätts i Edens lustgård. In i en tillvaro där de bokstavligt vandrar med Gud och allt är frid och fröjd. Men i och med syndafallet förstörs denna tillvaro och död, smärta och svårigheter kommer in i världen. Här hade det kunnat vara ridå, men ondskan ska inte få sista ordet. Gud ger nämligen Adam och Eva ett löfte om en räddare som ska komma och besegra det onda.

Död, sorg, gråt – ja allt lidande kommer för evigt att försvinna.

Denna seger skedde genom Jesus död och uppståndelse. Dock har denna seger ännu inte kommit i sin fullhet. Lite som om att du skrapat en trisslott och vunnit 10 miljoner. Du har redan vunnit, men det är ju först när du löst in lotten som du får själva vinsten. Djävulen vet att han är besegrad och har en begränsad tid kvar. Därför försöker han extra mycket att dra människor bort från Gud, genom tvivel, frestelse och lidanden. Den värld som vi lever i är alltså fortfarande i grunden skadad av syndafallet, ja till och med var och en av oss har syndens skador i vårt innersta. Därför möter vi fortfarande lidande fast Jesus redan vunnit.

Men denna världen kommer inte att vara för evigt. En dag ska Jesus komma tillbaka och fullborda sin seger över djävulen och allt ont. Död, sorg, gråt – ja allt lidande kommer för evigt att försvinna. Det onda kommer istället att ersättas med något nytt – en ny värld. Gud själv kommer lyfta upp dig i sin famn, torka tårarna från allt lidande du fått utstå och ersätta det med ett leende. Det ska åter bli som det var från början, innan ondskan kom in i världen. Vi ska återigen leva i den nära harmoni med Gud som han skapade oss till: Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk, och Gud själv ska vara hos dem (Upp 21:3b). En tillvaro nära Gud med glädje, frid och lycka. En tillvaro som aldrig ska ta slut. Det är en framtid att längta till i livets såväl ljusa som mörka dagar!