Den 5 november utsåg USA:s väljare vem som ska bli världens mäktigaste person de kommande fyra åren. Hur kan vi tänka om valet?

USA-valet får enormt stor uppmärksamhet i Sverige. Någon har sagt att Sverige är världens mest amerikaniserade land, med USA som tvåa. Våra länder har både likheter och skillnader, och vi verkar tycka om att spegla oss gentemot USA genom att skildra att vi inte är lika knäppa som vissa andra. Ofta behandlas valet som ren underhållning (Har du hört vad han sa nu då!?), men det kan också starta inrikespolitiska diskussioner.

Varför Trump?

Det är ju frågan som få svenskar har ett svar på. Hur kan så många rösta på Trump? Den är helt klart befogad, med tanke på de vanemässiga lögnerna, pengarna till porrskådisen Stormy Daniels (som dessutom lett till att han är en dömd brottsling!) och hans roll i stormningen av Kapitolium den 6:e januari 2021. 

För många svenskar upplevs presidentvalet inte som en genuin valsituation. Det finns bara ett verkligt och självklart alternativ, nämligen Kamala Harris. Här kan man välja att avfärda en stor del av USA:s befolkning som helt vilsna, eller att faktiskt kritiskt granska Harris och demokraterna också. Det finns faktiskt två partier här och intressanta ideologiska och sakpolitiska skillnader, även om de ibland hamnar i skuggan av personligheterna och pajkastningen.

Förenklad bild

Det kan kännas besvärande för oss kristna att så många kristna inte bara röstar på, utan är hängivna fans åt Trump. Hur tänker de egentligen!? Det får man inte alltid så bra hjälp av media att förstå, det är ju lättare att avfärda de ”vita evangelikalerna” med ytliga etiketter – som inte alltid stämmer med verkligheten. Evangelikala framställs till exempel rutinmässigt som mycket mer bundna till en parti-identitet än de själva uppger. Studier visar samtidigt att evangelikala kristna är mer intresserade än genomsnittet av att ha konstruktiva samtal med människor av annan politisk övertygelse, vilket också går emot den bild som oftast framträder i media.

Som kristen bör jag försöka undvika att dras in i ett sätt att tänka och prata som automatiskt avfärdar vissa som knäppgökar och andra som goda.

Kluvna väljare

Jag (Martin) bodde i USA när Trump valdes första gången. Jag minns hur folk skrattade åt att han ens kunde bli en av åtta kandidater i republikanernas primärval. Det skrattet fastnade i halsen mer och mer, och nästan alla jag känner gick till valurnorna med stor vånda. Flera röstade på oberoende kandidater vid sidan av de två stora partierna, trots att man visste att det med all sannolikhet skulle vara en ”bortkastad” röst. Man kunde inte med gott samvete rösta på demokraterna, bland annat utifrån abortfrågan, men kände sig heller inte bekväm med att rösta på republikanerna som man generellt brukat, på grund av Trumps person och karaktär. Jag har inte frågat mina vänner inför årets val, men gissar att de känner ungefär likadant. 

När jag tänker på dem, kan jag känna en lättnad över att jag inte står inför deras val. Men när det nu inte är vårt val, och med tanke på vad jag skrev ovan om att valet ibland får oproportionerligt stort utrymme (åtminstone jämfört med till exempel EU-frågor som har mer påverkan på Sverige) – varför och hur ska en läsare av Insidan bry sig?

Hur kan jag förhålla mig?

Låt mig ge två förslag: förståelse och förbön. För det första: försök att förstå och att bidra till att skapa förståelse. Som kristen bör jag försöka undvika att dras in i ett sätt att tänka och prata som automatiskt avfärdar vissa som knäppgökar och andra som goda. Det rimmar illa med en kristen människosyn, som fastslår att alla människor å ena sidan är skapade till Guds avbild och å andra sidan är fallna i synd. Det rimmar också illa med evangeliet, när politiska frågor reduceras till att bevisa för andra att man är en av de goda. Så försök förstå varför människor röstar på ena eller andra sidan, och motarbeta polarisering i skolan och bland vänner.

För det andra: förbön. När du läser den här texten har valet avgjorts (men inte i skrivande stund). Låt oss be om ett tydligt valresultat och att det respekteras. Låt oss be för ett USA som kan bidra till en stabil världsordning, som fortsätter stödja Ukraina och lyckas läka det sår som den politiska polariseringen öppnat upp.