Hur kan man som kristen tänka om den?

Den norska succéserien ”Skam” har nått en enorm popularitet och hyllats för sin beskrivning av hur det är att vara tonåring. Men stämmer den beskrivningen och har vi i så fall något att lära av ”Skam”? Vad säger Bibeln, har den några råd att ge?

Serien ”Skam” med ungdomarna på gymnasieskolan ”Nissen” i centrala Oslo går nu för tredje säsongen i Sverige. De första två säsongerna fokuserar på tjejgänget där Vilde, Eva, Noora, Sana och Chris ingår, och man får särskilt följa Eva i första säsongen och Noora i den andra. I den tredje säsongen står Isak i centrum.

Hög igenkänning

En av de viktigaste förklaringarna till att ”Skam” har blivit en sådan succé är den höga igenkänningsfaktorn. Det är vänskap och relationer som står i centrum, samtidigt som serien inte väjer för svåra frågor. Vilde lider av ätstörningar eftersom hon inte tycker att hon är fin nog, Noora blir utsatt för ett sexuellt övergrepp, och Isak försöker hantera att han är kär i sin bästa killkompis. En annan sak som starkt bidrar till känslan av äkthet är att karaktärerna har egna Instagramkonton. Det gör att tittarna kan interagera med karaktärerna, och gränsen mellan fiktion och verklighet suddas på det viset ut.

Vem är jag?

Filmer och TV-serier har en särskild förmåga att tala till våra känslor och väcka en längtan efter att likna hjältarna i berättelserna. Därför måste vi alltid reflektera över vad vi ser. TV-serien ”Skam” hjälper oss att reflektera över vad det är att vara tonåring idag. Hur hanterar jag egentligen alkohol och fester? ”Ring mig när du har kommit på vem du är,” säger Jonas, och sätter fingret på den svåra frågan: Vem är jag? Hur långt ska jag gå för att vinna en populär människas uppmärksamhet? Var går gränsen mellan min integritet och min längtan efter att bli sedd?

Principerna eller status?

Som kristen och tonåring kan det bli extra svårt eftersom jag har fått med mig vissa principer hemifrån och från kyrkan – om alkohol, sexualitet, fester – och inser att de principerna riskerar att göra mig tråkig och utanför i skolan. Hur ska jag hantera det?

Tre saker kan vi ta med oss när vi tittar på serien eller när vi försöker lära oss konsten att vara tonåring.

Vuxna är viktiga

För det första: vi behöver de vuxna! Ett av de mest utmärkande dragen i serien är frånvaron av vuxna. Den frånvaron är långt ifrån bara positiv. Det kan verka lyxigt att ha en stor våning för sig själv och göra vad man vill, som William. Men William verkar inte vara särskilt lycklig. Det är så klart trevligt att få lite extra pengar ibland, som Eva. Men det kompenserar inte för att hennes mamma typ aldrig har tid för henne, eftersom hon är ute på jobb hela tiden. Vi behöver äldre människor omkring oss som kan hjälpa oss att reda ut vad det innebär att vara människa. Vi behöver de äldre även sedan vi själva har blivit vuxna!

Jesus ger identitet

För det andra: Jesus kärlek är den bästa grunden för vårt identitetssökande! Man kan fundera över varför serien heter ”Skam”. Kanske har det att göra med hur vi lätt låter våra liv styras av andra, eftersom vi är rädda för skammen att inte duga. Men Bibeln har fantastiska saker att säga till den som känner igen sig i Noora, Isak, Eva och de andra. När vi får möta Jesus kan vi skämmas över synder och tillkortakommanden i våra liv, men i mötet med Jesus får vi se vårt djupa och omätbara värde. Sök gärna upp en präst eller en kristen ledare att samtala med. Det kan vara till stor hjälp!

Man blir som man umgås

För det tredje: försök finna dina närmaste vänner bland andra kristna. Våra vänner påverkar oss mycket, och därför är det viktigt att hitta vänner som delar dina värderingar. Det betyder givetvis inte att man inte kan vara nära vän med icke-kristna skolkamrater, men det betyder att vi mår bra av att ha nära vänner som följer Jesus. Kanske kan du vara en sådan vän för någon i din ungdomsgrupp?

Jesus besegrar skammen

Det är verkligen en konst att vara ung och att finna sig själv. TV-serien ”Skam” visar denna svårighet på ett fint sätt, men ännu bättre visar oss Bibeln hur vi finner oss själva. I mötet med Jesus kärlek kan vi få hjälp att befrias från vår skam och blomma ut till att bli de vi verkligen är: De som ser upp till honom strålar av fröjd, deras ansikten behöver inte rodna av skam. (Psaltaren 34:6)