Eva Spångberg

Eva Spångberg är inte uppvuxen i en kristen familj. Trots det fanns tron med henne som liten. I början av tonåren brukade hon smita iväg till kyrkan och säga till sina föräldrar att hon gick till en kompis. Hennes föräldrar upptäckte det inte förrän kyrkoherden frågade om det var deras lilla flicka som var en så flitig gudstjänstbesökare. Eva ville utbilda sig till läkare, men då hennes betyg inte räckte till började hon plugga till sjuksköterska. Dessa planer fick hon också ge upp när hon drabbades av polio. Under behandlingstiden höll hon sig ändå sysselsatt; hon tog körkort, delade ut tidningar och tog hand om alkoholister där hon bodde i Uppsala. Hon smet dessutom in på teologiföreläsningar utan att vara inskriven på universitet.

”Är man något, är man obrukbar för Gud. Men är man nollställd och Gud får leda så kvittar det vad folk säger.”

Hemma i studentrummet hade hon en hyvelbänk, och där började hon snida i trä. Så småningom fick hon ett stipendium som gjorde att hon kunde gå en ettårig utbildning i träsnideri. När hon kom hem fick hon i uppdrag att snida ett krucifix till en kyrka i Göteborg. Det blev det första av många uppdrag. I dag finns hennes konstverk i cirka 500 kyrkor runt om i Norden. När Evas mamma blev dement köpte Eva gården Björkelund i Gamla Hjälmseryd i Småland där de båda kunde bo. Där fortsatte hon sitt träsnideri, men tog också hand om övergivna djur och människor. Hon gick ut på torget i Växjö och övertalade missbrukare att komma och bo på hennes gård och sköta hennes djur. Eva Spångberg kallade sig aldrig för konstnär utan föredrog ”förkunnare i trä”. Hon menade nämligen att konstverken i sig aldrig var så viktiga som honom de pekade mot, nämligen Jesus. Eva var också en duktig predikant, och varje år reste upp till 30 000 besökare till Björkelund från hela Sverige för att höra henne tala och se modellen av Jerusalems tempel som hon hade byggt upp i sin trädgård. 88 år gammal dog Eva Spångberg. Hon ägnade sin sista dag i livet åt att mejsla fram en Mariabild. Eva Spångberg hade sina egna planer för livet. När dessa planer grusades såg hon istället nya möjligheter. Hon vågade lita på att Gud hade hennes liv i sin hand.