Gud är gemenskap och som hans avbilder är vi formade för att leva i gemenskap med först och främst honom, men även varandra.

Bibeln inleds med en dramatisk skapelseberättelse. Gud talar och världen blir till. Sist av allt skapar Gud människan. Redan från början förstår vi att någonting är annorlunda med henne. Hon skapas till Guds avbild, till att vara lik Gud (1 Mos 1:26). Vad kan vi då lära oss om människan genom att studera Gud?

1) Liksom Guds djupaste väsen är kärlek är också människan skapad för att älska.
2) Liksom Gud älskar med en kärlek som är utgivande och överlåtande finner också människan sin djupaste mening när hon ger av sig själv till andra.
3) I Guds kärlek finns en tydlig ordning. Genom treenigheten är Gud i sig själv fullkomlig kärlek. Därefter skapar han människan för att bjuda in henne i sin gemenskap. Vi är alltså primärt skapade för att älska och älskas av Gud, men Gud konstaterar samtidigt att det inte är gott för människan att vara ensam (1 Mos 2:18). Vi behöver också älska och älskas av varandra. Vår fullkomliga tillfredsställelse finner vi därför när vi älskar Gud över allting och vår nästa som oss själva (Luk 10:27).
4) En sådan kärlek kräver sårbarhet. Alltså var mannen och hans hustru båda nakna utan att blygas för varandra (1 Mos 2:25). För att älska och älskas behöver vi alltså vara sårbara inför varandra.

Något gick snett

I syndafallet blev Guds vackra skapelse nedsmutsad och söndertrasad. Sårbarheten jagades bort av skammen. Den människa som skapades för att älska lärde sig att förakta. Den kärlek som var menad att vara utgivande blev utsugande och i stället för att söka kärleken i skaparen började människan söka sin djupaste tillfredsställelse i det skapade. I frånvaron av den fullkomliga gemenskapen drabbades människans hjärta av tomhet, ofrid och ensamhet. 

Vi är primärt skapade för att älska och älskas av Gud.

Gud vill upprätta

Bibelns vackra evangelium är en kallelse tillbaka till lustgårdens perfekta harmoni. En dag ska Gud fullständigt utplåna all ondska och återupprätta skapelsen, men redan här och nu vill han hela och upprätta det som blivit söndertrasat. För det första vill Gud öppna våra ögon för den villkorslösa kärlek han fortfarande älskar oss med. För det andra vill Gud ge oss en ny identitet som hans älskade barn. I den identiteten finns inget utrymme för skam. För det tredje vill Gud lära oss att förlåta. Genom förlåtelsens kraft kan trasiga hjärtan lära sig att älska på nytt. När vi med Guds hjälp älskar våra medmänniskor och låter oss älskas tillbaka kan vi hjälpa varandra att upptäcka ännu mer av Guds kärlek. I den kärleken finner vi vår fullkomliga tillfredsställelse.