Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka. Ynglingar kan bli trötta och ge upp, unga män kan falla. Men de som hoppas på Herren får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De skyndar i väg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta. Jesaja 40:29-31
Hur lätt är det inte att tappa fart och känna sig nere så här på hösten när det blir allt mörkare och sommarens värme är ett minne blott? Energin jag fick i somras av ledighet, värme, kompisar och läger verkar ha minskat. Vardagen har hunnit i fatt mig och frimodigheten kommer inte på samma vis. Vare sig jag vill det eller ej är det så lätt att gå ner på sparlåga när livet mest tycks rulla på. Det är då jag behöver bli extra påmind om Guds ord, hans ord om att han alltid är med oss och håller oss i sina stora trygga händer.
Trots att det kan kännas motigt är det viktigt att bevara sin relation med Gud. Det gör verkligen skillnad att ofta stilla sig i bön, samtal och gemenskap med Fadern, Sonen och den helige Ande – antingen i enskildhet eller tillsammans med andra. Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka.
Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses stryka.
Kung David, vars liv gick lite upp och ned, lovsjunger om Guds allsmäktighet i Psalm 139. Han säger att Gud känner oss på djupet och oavsett om jag sitter eller står, vet du det, och du förstår mina tankar fjärran ifrån… Innan ett ord är på min tunga, vet du, Herre, allt om det. Gud är alltid nära och vill ge oss kraft och styrka att fortsätta framåt och få växa till i kärlek – så att vi kan bli mer lika vår skapare.
När vardagen känns tung och motig och när frimodigheten verkar ha svalnat finns det en som alltid är med mig och som vill mitt bästa. En som ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka: Herren, vår Gud, som känner oss så väl. Han ger oss allt vad vi behöver! Låt oss vända oss till honom och hoppas på honom som ger oss energi att fortsätta framåt.
Bön: Herre tack för att du omsluter mig på alla sidor och håller mig i dina stora mäktiga händer. Tack för att du leder mig på rätta vägar för ditt namns skull. Tack för att din nåd räcker till oavsett vilka snedsteg jag tar.
Sång: Herren själv de sina vårdar uti Sions helga gårdar, över dem han sig förbarmar, bär dem uppå fadersarmar. Ingen nöd och ingen lycka skall utur hans hand dem rycka. Han, vår vän för andra vänner, sina barns bekymmer känner. (Tryggare kan ingen vara, vers 2-3 – Lina Sandell-Berg)
