Det vi vänjer oss vid blir ofta viktigt för oss. Det finns många kristna traditioner och vanor som hjälper oss att sätta Gud före det som vår omvärld försöker få oss att sträva efter. De goda vanorna hjälper oss att se Gud i vår egen vardag.

Jag tog aldrig något medvetet beslut att börja fira gudstjänst. Allt som fanns var en inre längtan och lite sunt grupptryck. Snart började det kännas lite trist att missa kyrkan om jag var bortrest en söndag. Jag hade upptäckt ett jesusformat hål i mitt hjärta som gjorde sig påmint om det inte hela tiden fylldes på. Vänner som är sportiga vittnar om något liknande: De får rastlösa myror i benen när de missar en löprunda eller en handbollsträning. Vanor skapar en längtan efter mer.

Avslöjar verkligheten

När det gäller vanan att fira gudstjänst ligger det en djupare hemlighet gömd i den längtan. De flesta kristna håller nog med om, på ett teoretiskt plan, att människan har en inre gudslängtan. Den som är van vid att fira gudstjänst och känner sig snopen när det inte blir av, upptäcker hur denna inre gudslängtan har blivit märkbar. Den är inte längre en teori utan något som känns i hela kroppen. Detta är syftet med liturgin, de goda fasta kristna vanorna: Den avslöjar det osynliga och gör det synligt. Vår samtid lär oss att allt som finns är det som går att uppfatta med våra sinnen, men liturgin lyfter på den tunna slöja som skiljer vår värld från den osynliga världen och pekar på Guds verklighet. Ingen ska kunna säga: Se, här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är mitt ibland er (Luk 17:21).

Andligt och kroppsligt käk

Nattvarden avslöjar till exempel hur Jesus offrat sig för oss genom att vi får äta och dricka honom. Den avslöjar att han är det levande brödet som har kommit ner från himlen (Joh 6:51), den som mättar vår andliga och kroppsliga hunger. Detta är sant oavsett om jag känner det eller inte, men genom det verkliga ätandet kan jag uppleva det med mina sinnen och det landar i hjärtat på ett annat sätt. Ännu mer konkret kan jag uppleva behovet av Jesus genom att fasta – kanske hoppa över frukosten en söndag morgon och känna hur magen kurrar i väntan på hans kropp.

Tacos och nattvard

Så en dag kanske du sitter och äter tacos, någon tar fram en tortilla, och delar den på mitten. Plötsligt påminns du om Jesus som säger: ”Detta är min kropp”. Ännu en hemlighet har avslöjats: Ditt liv hänger ihop med Jesus liv och Guds plan för mänskligheten. Om du tränar din blick är hela livet fullt av tecken från Gud. Alla måltider du äter är på ett sätt besläktade med nattvarden. Allt bröd du äter tar du emot ur Guds hand och är värt att tacka för. Det finns egentligen ingen tid i veckan som inte är en gudstjänst.

Och ändå kan jag säga efter kanske åtta års halvt regelbunden tidebön att ingen annan vana har gjort lika mycket för att väcka min kärlek till Gud

Tidebön som träning

Ett verktyg som hjälpt mig mycket för att upptäcka Gud i vardagen är tideböner. Det är ett slags ordning för bön som kommer från judisk tradition men också är ryggraden i klostrens bönerutin, där vissa ber upp till åtta gånger om dagen. De som ber tillsammans sitter i två grupper och läser varannan vers ur psalmer från Psaltaren, varvat med bibeltexter och böner. Det är världens enklaste upplägg. Beroende på dagsformen och vad som händer i omvärlden upptäcker man helt olika saker och bibeltexten växer sakta ihop med livet. Det blir en träning i att känna igen Guds röst i den grå vardagen.

Ett otrendigt motstånd

När man ser på vad vår samtid lyfter fram för ideal finns det nog ingenting mer otrendigt än att långsamt läsa urgamla texter gång på gång i grupp. Det är inte särskilt kul, underhållande eller nyskapande. Det ger ingen bekräftelse, inget synligt resultat. Man tar inte ställning för eller emot något. Det är helt enkelt svårt att sälja in. Och ändå kan jag säga efter kanske åtta års halvt regelbunden tidebön att ingen annan vana har gjort lika mycket för att väcka min kärlek till Gud. Kanske just för att den är så långsam och nötande, ett motstånd mot alla röster som vill erbjuda snabba och flashiga alternativ till det som våra själar och kroppar verkligen hungrar efter – Jesus Kristus, det levande brödet.